"Bakom denna isbarriär döljer sig en charkuteriaffär"

2007-10-18

     
Bildtexter från vänster:
Brita Persson jobbar i affären samtidigt som hon tittar till dottern Lena och hennes kusin Peter som leker på gården bakom affären.
Rune, Inga, Frideborg och Blom tar en paus i arbetet.
Julskyltad charkuteridisk.
Inga Persson städade i affären i 16 år.
Jöns Olsson köpte korv och kött på Näsby Chark sedan köre han runt och sålde på landsbygden. Här tvättar av bilen efter välförrättat värv.


Samtal med Rune Persson och hustrun Brita i deras hem i Kristianstad.

Studiebesök 18/1 på Näsby Chark och därefter samtal 31/1 i hemmet.


Rune Persson, född 1930, Brita född 1932 och de gifte sig 1954.



Fortsatte sin farbros tradition
Den 5 september 1955 köpte Brita och Rune Persson Enarts charkuteriaffär på Nygårdsvägen. Enart Persson var farbror till Rune. I ena halvan av butikslokalen hade det tidigare varit en mjölkaffär men den flyttade när Rune och Brita tog över. Rune var den som jobbade i charkuteriet och fortsatte sin farbrors tradition att förse omgivningen med färdiglagade maträtter och egentillverkade charkuterier. Brita jobbade hos en guldsmed men hjälpte till på lördagar i deras affär.


- Vi gjorde all sorts mat, köttbullar, pannbiffar, kåldolmar, ärtsoppa, bruna bönor, rotmos och vi försökte även en gång att steka sill. Men lukten! Det luktade ju sill i hela affären, berättar Rune entusiastiskt.


Charkuteriaffären hade funnits där länge. Enart hade i sin tur köpt den 1934.


- Ja, han köpte den av en som hette Sandkvist, säger Rune. Och han hade startat den redan i början på 1900-talet.

Affären revs 1964. På vintern kunde det bli kallt och mycket imma på rutorna. Det hände att det rann så mycket vatten på rutorna att det frös till is.


Kallt på vintern
- Vi eldade i en kamin därbak där vi lagade maten och det fanns även ett element men det räckte inte till att värma upp lokalen. En vinterdag var det så tjockt med is på rutan att Frideborg, som hjälpte till att göra olika sallader, skrev i isen: "Bakom denna isbarriär döljer sig en charkuteriaffär."


De första åren var tuffa rent ekonomiskt ibland kunde försäljningen vara så låg som 150 kronor en måndag. På lördagarna tiodubblades omsättningen. Ett oxinnanlår kostade då omkring 9 kronor kilot. Men det var bankens attityd som var svårast att ta.


- De var inte alls samarbetsvilliga, de behandlade oss rent ut sagt för djävligt. Vi fick låna 8000 kronor till köpeskillingen men vi fick ingen checkkredit så vi hade inget rörelsekapital. Det var en tuff tid. Det hände många gånger att vi funderade på hur vi skulle få ihop pengar till amortering och hyra. Men vi red ut stormen.


Det mesta gjordes för hand
I och med att huset revs, 1964, flyttade Kristianstad Näsby Chark AB, som är det formella bolagsnamnet till Kopparvägen på Näsby industriområde. Efter flyttningen var det slut med den dagliga försäljningen över disk till privatkunder. Nu inriktade sig Rune på att sälja till affärer, föreningar och grossister.


- I affären hade vi gjort det mesta för hand men efter några år fick jag tag på en maskin som hjälpte mig att blanda ingredienserna. I den nya lokalen fick jag flera olika maskiner till hjälp framför allt med att få in korvarna i korvskinnen och att packa korvarna. Nu behövde jag inte stå och göra det för hand.


Kryddningen skedde nu inte längre för hand utan utvecklades i samarbete med Culinar i Fjälkinge.


- Vi kryddar, väger och smakar sedan får vi färdiga kryddblandningar från Culinar. Så på det sättet har jobbet blivit annorlunda från den tid när jag rörde ihop allt för hand. Men jag tycker fortfarande charkuteristen bär hantverkets prägel.


Utbyggnad av hygieniska skäl
Verksamheten växte och de behövdes en lokal för att stycka köttet. Några hundra meter bort låg ett lager med färdiga kylar och frysrum. MM- glass ägde lokalen de hade haft lager där. Vi köpte den och byggde om den så den passade vår verksamhet.


- Jag fick inte bygga till den lokal jag redan hade så därför sneglade jag på det gamla mejeriet. Efter mycken palaver med banken lyckades jag köpa det och började stycka kött där. Men det var så tungrott att jag tog kontakt med hälsovårdsnämnden och bad dem hjälpa mig få bygga ut. De tryckte på av hygieniska skäl så byggnadsnämnden gick med på utbyggnad.


Sedan den första utbyggnaden har det blivit åtskilliga omändringar och tillbyggnader. Huset har till och med fått en övervåning. Hela Näsby chark är grundligt murat och Rune fick utlopp för sina snickardrömmar..


- Vi hade vår hovmurare Mårtensson och så gjorde jag själv takstolarna därför vet jag att det är en rejäl byggnad. Den sista, tror jag, utbyggnaden var 1992 nu blir det nog inte fler.


Redan vid 17-års ålder hade Rune bestämt sig för att starta eget. Han hade en plan att lära sig så mycket som möjligt om kött och att göra bra charkuterivaror.


Började på KBS slakteri
- Mina farbröder hade eget företag och det ville jag också ha. Visserligen såg jag att de jobbade mycket men de kunde också tjäna pengar. Min ena farbror, Folke, körde med varubil på landet i nästan 50 år. Min andre farbror, Enart, vars charkuteriaffär jag köpte, började också en gång med att köra varubil. De inspirerade mig till att starta eget.


Runes yrkesliv började sommaren 1946 på KBS slakteri där var han till augusti 1947 då ett jobb på ett charkuteri i Helsingborg lockade.


- Jag ville lära mig något mera så ett charkuteri var perfekt. Men efter en sju åtta månader fick jag hemlängtan. Det var ensamt att bo i Helsingborg så jag återvände och fick jobb igen på KBS. Där fick jag hoppa runt på alla möjliga jobb. Det var min egen idé för jag ville lära mig så mycket som möjligt om kött.


Gjorde lumpen på slakteripluton
I lumpen fick Rune tjänstgöra i en slakteripluton som var stationerad i Hässleholm. Efter lumpen blev det jobb på Charkuteribolaget i Kristianstad i ett år. Därefter började han på Konsums Charkfabrik och var där tills han startade eget.


- Jag kommer ihåg att jag fick 147 kronor i veckan i lön. På Konsum jobbade jag tills jag 1955 tog språnget och köpte min farbrors affär.


Efter över femtio år i branschen bör Rune veta vad en riktig korv ska innehålla.


- En bra korv består av fläskkött, nötkött, späck, lite kryddor och stärkelse för att hålla ihop. 

 

Leif Börje-Frid


    
Bildtexter från vänster:
Rune stoppar korvar.
Rune trär upp korvar för att hänga dem på tork.
Rune i affären väntar på dagens första kund.
Rune och Börje Svensson tar en paus i arbetet.
Rune knådar ihop smeten till Runes rökta korv.

Samtliga foton utlånade av Rune och Brita Persson.


Tillbaka till  Näsby Chark >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback