Grisfötter och wienerkorv på burk.

Projektet "Grisfötter och wienerkorv på burk" är avslutat och bloggen uppdateras inte längre

Mellan åren 2005 och 2008 genomförde Regionmuseet Kristianstad ett dokumentations- och insamlingsprojekt om livsmedelsindustrins historia och kulturarv i Kristianstadsbygden. Initiativtagare var Regionmuseet, Kristianstad kommun, Högskolan Kristianstad och ideella personer med anknytning till livsmedelsindustrin.

De livsmedelsindustrier som funnits inom Kristianstads kommun mellan åren 1870-2005 skulle kartläggas och en inventering göras av vad som fanns kvar. Dessutom genomfördes en rad intervjuer med människor som kunde förmedla kunskap, minnen och erfarenheter från verksamheterna. Resultatet blev denna mathistoriska blogg  – ”Grisfötter och wienerkorv på burk” – och alltsammans utfördes av Leif Börje-Frid.

Eftersom projektet är avslutat uppdateras bloggen inte längre. Det kan därför hända att länkar till andra webbsidor eller vissa e-postadresser inte längre fungerar.

Slutrapport för Livsmedelsinventeringen i Kristianstads kommun

Hej kära bloggläsare!

En resa i Kristianstad kommuns livsmedelshistoria börjar gå mot sitt slut. Min rapport, förutom bloggen, blir att jag gör en DVD. Jag samlar helt enkelt det bästa från mina föredrag på en DVD-skiva som du kan titta på i teven.

Du är inbjuden att närvara vid sista finslipningen av DVDn.

Efter visningen vill jag veta, av dig, om det är något väsentligt som jag glömt. Kanske du kan hjälpa mig att upptäcka faktafel, som kan ha slunkit igenom.

Eller du kan helt enkelt bara tycka det är skoj att träffa andra som arbetat i livsmedelsindustrin i Kristianstad. Kaféet är öppet så efteråt kan ni köpa en kopp kaffe, och en god kaka kanske, att njuta på museets gård under valnötsträden.

Ta gärna med någon som Du tror är intresserad av kommunens livsmedelsindustri.

Leif

Tidigt i våras drog Regionmuseet Kristianstad igång sitt nya tobaksprojekt, med syfte att dokumentera och återskapa kunnandet kring svensk tobaksodling.

Jag tippar att alla mina nidverser skrevs kampanjen 1975. De olika ämnena som jag ironiserade över var väl sådant som låg och surrade arbetarna emellan.

Ordet "cigarr" i första versen ska för rimmets skull uttalas med långt a. Det uttalades alltid så av min morfar byggmästare Anders Jönsson i Södra Åby, förmodligen för att det skulle låta lite mer ädelt och upphöjt.

Femte versen "röda remsan får", tjänstemän och andra överhetspersoner hade som "gradbeteckning" en röd markering på klädseln, "röda remsan" kallad.

Åke Egevad


Sång till matsalarna

Det känns en doft från forna dar

av ljummen punsch och fet cigarr

när det görs skillnad på person

På tjänsteman och arbetshjon

för folket måste separeras

då det ska ätas och dineras

ty grova skor och overaller

de passar ej bland tjänsteskvaller

Och ingen katt bland hermeliner

är en av brukets små doktriner

men har man blivit hermelin

strupen sköljs av moselvin

Dock, knegarn får om han så vill

dricka pilsner till sin sill

eller läska strupen torra

med ett glas från stadens borra

Jobbarn äter det som ges

tinad mat från KBS

Men när man röda remsan får

gravad lax och vaktellår

Upp till kamp med knuten hand

Ge knegarn flamberade isterband

I maj lanserar Skånemejerier ett ekologiskt GourmetSmör. Smöret görs på färsk skånsk grädde och tillverkas enligt gammal tradition och hantverk.

Skånemejeriers nya GourmetSmör tillverkas av färsk, skånsk ekologisk grädde på det lilla ekologiska gårdsmejeriet Öllingegård på Själland i Danmark. Smöret tillverkas i en gammaldags liten smörkärna, och syras enligt gammal tradition i två dygn.  GourmetSmör görs på precis samma sätt som Öllingegårds eget smör, som nyligen utsågs till världens bästa ekologiska smör i Ost- och smörmästerskapen i Wisconsin, USA och därmed försvarade sin titel från 2006. 

- När vi nu kliver in på smörmarknaden ville vi vara säkra på att vi har ett smör som är riktigt bra, säger produktchef Marie Ysberg.  Det smakar gott, det bränner inte och det lockar verkligen fram smakerna från andra råvaror.

Flera erkända och professionella kockar har provat GourmetSmör inför lanseringen på den svenska marknaden.

- Redan när man skär i det ser man att det är ett smör att väldigt hög kvalitet, säger Leif Mannerström.  Det är ett väldigt gott smör. Man får en känsla av att det är hemkärnat. 

GourmetSmör kommer inledningsvis att säljas till restauranger och storhushåll.

För ytterligare information kontakta:
Produktchef matlagningsprodukter Marie Ysberg, [email protected],  040 - 31 39 04.
Informationschef Annika Mohlin, [email protected], 040 - 31 39 74.

Tillbaka till Skånemejerier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>

Beskrivning över Kristianstads län, Kristianstad, Hässleholm, Ängelholm och Simrishamn samt större samhällen, (1943): Förlags AB Fournier.

Nedanstående text är avskriven från ovanstående bok.

"AB Håkansson eftr. grundades 1872 av grosshandlare N. Håkansson och innehades därefter sedan år 1895 av grosshandlare Thure Persson. Under dennes ledning ombildades rörelsen till aktiebolag. År 1941 avgick Persson ur firman och ledningen övertogs därefter av disponent Nils Pahlén.

Från en ringa början har firman arbetat sig upp till en av de ledande i sin bransch i staden och bedriver en mycket omfattande tillverkning av alla slags charkuterier, vilka försäljas såväl i parti som minut. Därjämte försäljes en hel del andra livsmedel. Kontor och affärslokaler äro belägna vid Östra Storgatan 38, där under årens lopp betydande förändringar ägt rum. Således ha moderna kylanläggningar installerats och andra åtgärder vidtagits för att få allt i ett tidsenligt skick. Den årliga omsättningen uppgår till cirka en miljon kronor."

  

Tillbaka till AB Håkansson eftr. >>>

Tillbaka till Första sidan >>>

I Regionmuseets arkiv fann vi tidningsnotiser om betupptagare och ett "bränvinstillverkare" möte. När du läst dem och fått hum om hur läget på bet- och brännvinsfronten var på 1890-talet kanske du ska rota igenom dina urklipp. En liten notis kan i sig verka betydelselös men tillsammans med andra notiser, minnen och foton kan bilden av historien bli än tydligare.

Känner du någon som jobbat inom livsmedelsindustrin i Kristianstad kommun fråga dem om de inte har en skokartong med minnen på en dammig plats på vinden. Där kan finnas ovärderlig information.

Läs dessa två klipp ur Nyaste Kristianstadsbladet från 1890-talet. Visst ger de perspektiv på dagens samhälle?
Leif Börje-Frid

I Nyaste Kristianstadsbladet 12/11 1896 kan vi läsa:

Guld med betknifvarne. Från betfälten hafva nu betplockarne återvändt. Förtjänsten har, skriver man till oss från Albo härad, i allmänhet varit rätt god, äfven om man icke "skurit guld" med betknifvarne därute, som mången hade väntat. Nekas kan dock icke, utan att betarbetena för närvarande äro de mest lönande af alla grofarbeten. Bara ett par exempel ur högen.

Ett torparfolk, man och hustru, hemkom efter 21 dagars arbete med 164 kr. En familj, man, hustru och två döttrar, hade under 18 dagar sammanknogat 278 kronor 75 öre. En riktig bethjälte från skogsbygden hade ensam för 29 dagars arbete lyckats förtjäna 180 kr. 25 öre. Med sådana exempel för ögonen undrar man just icke öfver, att betlanden draga mer än något annat, så snart det lider mot oktober, trots det att man får "slita en hund" därute och ärligen göra skäl för sig.

Dagens Nyheter i dag:

Vin & Sprit gav mer än väntat

Det blev mer klirr i kassan än väntat när regeringen rodde hem försäljningen av statliga Vin & Sprit. Köparen, franska Pernod Ricard, betalar 55 miljarder kronor.


Men för lite mer än hundra år sedan var läget ett annat:

I Nyaste Kristianstadsbladet 16/9 1895 kan vi läsa:

Meddelande från Allmänheten

Vid bränvinstillverkaremötet å Frimurarehotellet i lördags visade det sig, att bränvinsbrännarne mera än någonsin förut är hågade för att minska brännvinsbränningen med 20 proc. och man tror att om listor i god tid varit sända, hade äfven denna teckning varit gjord.

Det gaf sig tillkänna därigenom, att alla närvarande svarade obetingadt ja till minskningen och de som icke fått listor, nästan knotande sade, att om listor varit skickade till dem, de också skulle varit underskrifna.

Då således minskningen ej ännu är bestämd, utan frågan uppskjuten till den 28 dennes för att ytterligare få listor undertecknade, är vår tanke den, att äfven en annan sak skulle mycket bidraga till ett högre och fastare bränvinspris, nämligen om bränvinsbränningen ej började för fort. T. ex. om den i allmänhet ej började förr än omkring den 15 oktober.

Jag vill ej säga, att detta bör nödvändigtvis bestämmas, emedan jag nog vet, att åtskilliga bränvinsbrännare svårligen kunna ingå härpå, ehuru de under vintern mycket väl kunna minska 20 proc. Men de fleste bränvinsbrännare kunna mycket väl undvara bränvinsbränningen, om det så vore under hela oktober månad.

Det vore därföre ett önskningsmål, att denna minskning så mycket som möjligt företages redan i oktober; sker detta, kommer det att icks så litet bidraga till bränvinsprisets höjande, och det vore ju en tillfredsställelse att hafva bidragit till detta för oss alla så nödvändiga måls vinnande.
T.

Tillbaka till Första sidan >>>

Söndagen 24/2  klockan 14.00

Visas en film om Karpalunds sockerbruk från kampanjen 1936. Även bilder och berättelser med Leif Börje-Frid.


Söndagen 16/3 Klockan 14.00 

Hur Andelsslakteriet Långebro blev HK Scan AB. En resa i bilder och berättelser med Leif Börje-Frid.

Onsdagen 2/4 Klockan 18.30

Starka kvinnor inom livsmedelsindustrin. Bilder och berättelser med Leif Börje-Frid.

Tillbaka till Första sidan >>>