Lite om "svensktobak"

2008-04-07

I tobakens högkvarter, en liten skrift som producerades av förste amanuensen Erik Skoglund.


"Den avser att tjäna som komplettering till de kortfattade upplysningar, som kunna lämnas vid en rundvandring i fabrikerna ävensom att bereda andra intresserade möjlighet till någon inblick i en tobaksvaras tillblivelse.

Stockholm 1939."

Texten nedan är från kapitlet:





"Svensktobak" avsedd för fabrikation av snus och röktobak.

I Sverige har tobak odlats sedan mitten av 1600-talet, men odlingen fick ingen praktisk betydelse förrän på 1720-talet. Genom statsmakternas åtgärder vid denna tid till främjande av tobaksodlingen fick denna hastigt ökad omfattning, så att skörden redan på 1770-talet torde ha uppgått till omkring 700 000 kg. om året, vilket motsvarade ungefär 2/3 av den vid landets fabriker bearbetade tobaken. Numera skördas i Sverige omkring 525 000 kg. årligen ( = genomsnittet för åren 1932 - 1938), eller cirka 10 % av den i Tobaksmonopolets tillverkning förbrukade råtobaken. Den tobak, som nu mest odlas i landet, torde vara en varietet av virginsk tobak, Nicotiana Tabacum, eller möjligen en hybrid mellan denna tobak och Marylandstobak, Nicotiana Macrophylla.


Förr i tiden användes den svenska tobaken såväl till cigarrer som till röktobak, tuggtobak och snus. Av Tobaksmonopolet har "svensktobak" ända tills helt nyligen använts uteslutande till snus. För snustillverkningen lämpar sig framförallt tjockbladig, kraftig, nikotinstark tobak, som bäst erhålles å mullrik, väl gödslad och dränerad sandmylla i för vinden skyddat läge.


Sedan några år pågå försök att genom noggrant urval samt rationell gödsling och behandling höja tobakens kvalitet, och särskilt söker man genom eldtorkning enligt den s. k. "fire-curingmetoden" förbättra tobaken och göra den mera lik den importerade snusråtobaken.


Numera söker man även genom värmetorkning enligt den s. k. "flue-curingmetoden" göra den svenska tobaken lämplig för tillverkning av röktobak. För denna behandling lämpar sig bäst tobak från lätt jord.


För råd och anvisningar till odlarna i allt som bör beaktas vid odling av tobak har Tobaksmonopolet anställt en jordbrukskonsulent.


Prissättningen av tobaken sker av särskilt utsedda prisnämnder. Dessa nämnder bestämma för varje år priserna för de klasser, för närvarande 7, i vilka tobaken uppdelas. Av Tobaksmonopolet utsedda ombud emottaga och klassificera tobaken, då odlarna huvudsakligen under oktober månad leverera skörden till Tobaksmonopolets magasiner i Stockholm, Åhus, Fjälkinge, Rinkaby och Dösjöbro. På dessa plaster får tobaken genomgå en svettningsprocedur, varefter den sorteras, packas i säckar eller balar och expedieras till Tobaksmonopoltes fabriker för vidare bearbetning.


Skriften, 75 sidor, finns att läsa i Minnesluckan här på Regionmuseet.


Som sagt,  I tobakens högkvarter kan du även läsa:
Blad ur tobakens hävder,
Hur den svenska tobakshanteringen växte fram och blev storindustri,
Hur tobaksmonopolet tillkom,
Cigarretten världserövraren och mycket annat.

Det finns dessutom massor med fotografier.



Läs även om Tobakslyckan i:
Lindbom, Gunnar, (1980): Lilla Paris. Sanna berättelser ur småstadslivet. Möllers Bokhandel. (RM)

Arne Svensson har en målande beskrivning om tobaksodlingen här i bygden som är publicerad på Viby i gamla tiders hemsida. Klicka här så kommer du direkt till Arnes redogörese.

Tobak- och Tändsticksmuseums länk >>>

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback