En elefantläsk i rosa Rolls Royce

2007-12-13

Samtal med Rolf Ängfors, i Onslunda.


Namn: Rolf Ängfors
Bostadsort: Sigtuna 
Född: 1930
Arbetsplatser: AB Bjäre industrier


Personkemin stämde

Rolf Ängfors började jobba på Bjäre Industrier våren 1963.


- På ett seminarium träffade jag dåvarande direktören Sven-Erik Kulldorff. Direkt kände vi att vår personkemi stämde. Marknadsavdelningen som då låg i Stockholm skulle flyttas till Karpalund och han undrade om jag ville bli marknadschef. Kulldorff som var oerhört idérik och dynamisk samlade ihop ett gäng unga i män i trettioårsåldern. Han var en av de mest dynamiska personer jag mött.

Bjäre var då i början på 60-talet ägt av Margarinfabriken AB och Unilever till hälften var.


- Sven-Erik Kulldorff var i grunden kemist och de flesta nya idéer till produktion kom från honom. Vi lärde oss positivt tänkande av Unilever och de hade stor tillit till Kulldorff. De förslag till nya produkter som kom fram kunde förbluffande ofta genomföras. Vi var unga så vi såg inga hinder bara möjligheter.


Mer- för god att kolsyra -  kom på 60-talet
Mer hade skapats i början på 60-talet som en ej kolsyrad läskedryck i en så kallad stubbeflaska, med en kort hals. Det var det då billigaste engångsglaset.


- I mitten på 60-talet relanserade marknadsavdelningen Mer i en flaska med relativt lång hals och som en premiumprodukt vilket innebar att den kunde säljas för ett högre pris. Den skulle vara lite finare och lite lyxigare. Det gjordes en mängd olika flaskor, över 90 olika varianter. De första enbart på ritbordet men till sist fanns det tre flaskor och lika många etiketter att prova. Därefter testades flaskorna mot blivande kunder. Mer var egentligen som att sälja saft på flaska så först kändes idén lite tokig. Men det är väl den enda renodlade Bjäreprodukt från den tiden som ännu säljs i affärerna.


Historien om Mer är också en berättelse om vikten av samarbete.


- Marknadsavdelningens uppgift var att med några få ord tala om vad Mer var för något. Vi samarbetade med en annonsbyrå som fick i uppgift att ta fram en text som ej var negativ om drycken Mer. Vi fick många olika förslag, ej kolsyrad och liknande. I allmänhet föds de goda idéerna i relationer och genom nära samarbete. Såhär långt efteråt kommer jag ihåg att när annonsbyrån efter många samtal med oss på marknadsavdelningen presenterade: Mer - för god att kolsyra, visste jag att det var rätt.


Marknadsavdelningen i Karpalund
Den nystartade marknadsavdelningen i Karpalund skulle även ta hand om lanseringen av den nya drycken Merry.


- Vi fick förbluffande mycket pengar att använda i lanseringen av Merry men ett grundläggande fel gjordes. Annars hade nog även Merry varit kvar i sortimentet i dag. Lanseringen började en månad efter att jag börjat min anställning. Så jag var inte med om själva utformningen. Men misstaget med Merry var att kalla den en fruktsoda. En beskrivning som inte kunde skyddas.


I ivern att förklara vad drycken var kom ordet fruktsoda till. Det var ett helt nytt ord och skulle förklara vad Merry var. Merry var egentligen inspirerad av Sprite som var stor utomlands. Merry fick precis som Mer en helt egen unik flaska.


- Vi trodde inte att de stora bryggeriföretagen skulle vara så lumpna att de plagierade vår produkt. Men det kunde de. På bara ett par års tid fanns det flera olika drycker med namnet fruktsoda på marknaden. Men vår marknadsföring var en succé.


Livs levande elefant
För att marknadsföra Merry, som är engelska och betyder glad, användes olika typer av tävlingar, bland annat att samla kapsyler från Merryflaskor. I en tävling var första priset en resa till syndens Beirut och i en annan var jumbopriset en livs levande elefant, berättar Rolf och fortsätter.


- Elefanten gick ute på Ekeberga gård. Vi satte in en platsannons i några dagstidningar:  Elefantskötare sökes, svar till Bjäre Industrier. Jag tror inte någon platsannons väckt sådan uppmärksamhet. Alla tidningar ville skriva om den. Vi lyckades verkligen väcka uppståndelse. Den som vann elefanten fick lite pengar i ersättning och så skänktes elefanten till en djurpark i Eskilstuna.


Året efter togs en rosa bil till hjälp i marknadsföringen av Merry. Även då gällde det att samla så många Merrykapsyler som möjligt för att få chansen att vinna en helt splitterny rosa Rolls Royce.


    image98

Rolls Royce liksom Merry en kvalitetsprodukt
- Bilen skulle spegla att Merry var en kvalitetsprodukt, väl värd sitt pris. Under hela kampanjen åkte säljarna en vecka i taget runt till sina kunder i den rosa bilen med en privatchaufför i uniform. Jag tror att vi satte upp en närmast omöjlig siffra för antal kapsyler, en miljon eller så. Men ett ungdomsförbund hade gett sig den på att under sina läger och andra sammankomster bara dricka Merry och samla kapsyler.


Svenska Missionskyrkans ungdomsförbund lyckades inte riktigt men gjorde så bra ifrån sig att Bjäre ändå ville premiera dem. De fick några Landroovers som de skickade till missionen i Kongo.


Bjäre slogs med de lokala bryggerierna som inte ville sälja deras produkt

- De små bryggerierna hade någon form av lägesmonopol. De körde runt i sina områden där de hade ensamrätt att sälja sin svagdricka, läsk och pilsner. Vi vände oss istället till de stora grossisterna ICA och KF och de var mycket intresserade av att få en ny produkt.


Även när det var dags att sälja in sina drycker till de stora grossistföretagen KF och EOL, som var ICAs inköpsavdelning användes lite udda metoder.


- Vi frågade högste chefens sekreterare på EOL om hon kunde boka in en lunch för chefen och hålla det hemligt för honom. De kunde hon och på den utsatta dagen knackade det på hans dörr och in kommer Git Gay och frågar om hon får invitera honom på en lunch. Han tackar ja och blir ledsagad till den rosa Rolls Roycen av Git Gay. Det är klart att den killen alltid kom ihåg Bjäres produkter.



En staty finns kvar
När Merrykampanjen var över såldes Rolls Roycen till en privatperson för samma pris som den köptes in för.

- De enda kostnader vi hade var en omlackering, bensin och privatchaufförens lön. Det var ett enkelt och relativt billigt sätt att skapa publicitet men vad jag vet har det aldrig gjorts om.


Ett tydligt avtryck på Bjäres förmåga att skapa bra marknadsföring finns kvar i korsningen Hamngatan Nybroplan i Stockholm, strax intill Dramaten.


- Vi ordnade även en tävling för att utse Sveriges roligaste man.  Vi hade en jury som bestod av tre personer, vilka kommer jag inte ihåg i dag. Hans Alfredsson blev utsedd till den roligaste personen i landet. Konstprofessorn KG Bejemark gjorde en staty han kallade humor. Det är en man med tydliga drag av Hans Alfredsson som kommer upp från en brunn. Han lyfter brunnslocket som för att komma upp.


- Bjäre bekostade statyn och bad Hans Alfredsson komma till invigningen. Men genom ombud lät han meddela att han tyckte det var fel att sätt upp staty över en levande person.


Statyn finns omnämnd i boken Stockholms statyer och att den kom till genom en tävling i Bildjournalen men sanningen är att det var Bjäre som initierade och betalade hela tävlingen.


Kunde lett till politiska förvecklingar
Ett projekt som hade kommit en bit på väg lades ned av politiska skäl och en rädsla för politiska förvecklingar.

- Utanför Gotland på internationellt vatten finns några knappt synlig skär, Kopparstenarna, som vi tänkte cementera och utropa till ett nytt kungarike. Vi hade redan engagerat ett danskt företag som skulle gjuta själva grunden. Där skulle vi ge ut eget frimärke, egna mynt och utse en kung. Sedan skulle vi ha väntat på att svenskarna eller ryssarna hade protesterat med publicitet som följd. Det var Britt Wadner på Radio Syd som inspirerade oss. Men det hela stoppades av Unilever centralt för att de var rädda för internationella förvecklingar.

En stor Bjäreprodukt i mitten på 60-talet var konserverad potatis på burk.


- Stor möda lades ned på att få den bästa potatisen och vi hade nog hoppats på något mera exotiskt än Bintje men den var utan tvekan bäst. Sven-Erik Kulldorff bjöd styrelsen på lunch med sill och nypotatis mitt i vintern. Och de undrade hur han fått tag i så fin potatis. Potatisen blev en riktig säljsuccé i en tid då husmodern var på väg ut i industrin och skulle kunna fixa till mat på fem minuter när hon kom hem. En kotlett i stekjärnet och medan den stekte blev potatisen färdig. Vi byggde Sveriges modernaste konservfabrik för potatis och mycket jobb lades ned på att få fram en konservburk. Vi var först i landet med att även dekorera locket, avslutar Rolf Ängfors.


Leif Börje-Frid


Tillbaka till Bjäre >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Kommentarer
Postat av: Annagreta

Var finns bilden från prisutdelningen i Kungsan där elefanten sprutar merry över alla på scenen!

GG

2011-07-01 @ 20:27:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback