Arvidsson Charkuteri

2008-07-17
Företagsnamn:  Arvidssons Charkfabrik

Företagsform:

Huvudkontor: Åhus

Lokalisering av tillverkning: Åhus
Ägare:

Grundare:

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda: 10

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips:

Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:


Källa för faktauppgifter:


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Charkuterier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Lite tobakshistoria

2008-07-17

Vet du något mera om följande tobaksföretag så hör gärna av dig till bloggen eller ring och berätta på 044 13 58 29.


Nedanstående material har jag hämtat från  http://www.tobakshistoria.com/


Huvudkälla, för Lars som ligger bakom Tobakshistoria, vad det gäller Kristianstads kommun är boken Hantverkare och fabriker inom svensk tobakshantering 1686-1915 av Erik Angelin, Nordisk Rotogravyr 1950. Angelin dog under arbetet med boken så den blev aldrig helt klar.

Hammelin, Magnus G.

Ort: Kiaby

Magnus Germund Hammelin, f. 1824 i Virestad, Kronobergs län, drev från 1897 en mindre cigarrörelse i Nymö vid Bäckaskog. Rörelsen var av obetydlig omfattning och nedlades efter hans död 1914.


1890 är han upptagen som husegare och cigarrmakare vid befolkningsinventeringen.

Han var gift med Hanna Persdotter, f. 1831 i Gustav Adolf, Kristianstads län.
De hade dottern Maria, f. 1871 i Nymö.
De bodde i Nymö by.

År 1900 tituleras Magnus cigarrfabrikör och adressen är då Nymö n:o 23, Nymö
och i hushållet finns även drängen Martin Persson, f. 1882 i Nymö.



Fabriker i Fjälkinge

Andersson, Hans
Ort: Fjälkinge
Hans Andersson, f. 1873 i Fjälkinge, son till inhyseänkan Elna Svensdotter, drev 1895-1915 en mindre cigarrtillverkning i Fjälkinge. Rörelsen var av obetydlig omfattning inlöstes 1915 av Svenska Tobaksmonopolet.


 

Andersson, Per
Ort: Fjälkinge
Per Andersson i Fjälkinge drev under år 1860 en obetydlig cigarrtillverkning på orten.



Bergkvist, Carl R.
Ort: Fjälkinge
Förre soldaten Carl Reinhold Bergkvist, f. 1851 i Köpinge (Kristianstads län) drev mellan 1901-1915 en mindre cigarrtillverkning i Fjälkinge.
Rörelsen inlöstes av Svenska Tobaksmonopolet 1915.


Björk, Herman
Ort: Fjälkinge
Herman Björk, cigarrarbetare och soldat, f. 1878 i Trolle-Ljungby anlade år 1900 en mindre cigarrtillverkning i Fjälkinge som inlöstes 1915 av Svenska Tobaksmonopolet.


Jönsson, Måns
Ort: Fjälkinge
Måns Jönsson, f. 1847 i Ivefofta, drev sedan 1884 ett mindre företag för cigarrtillverkning. Den obetydliga rörelsen inlöstes av Svenska Tobaksmonopolet 1915.

I 1895 års handelskalender omnämns han som M. Jönsson: svensk tobak; tillv. cigarrer.
Erik Angelin uppger att han hette Nils Jönsson men 1890 års befolkningsinventering uppger Måns Jönsson.

Måns Jönsson bodde som cigarrmakare i Fjelkinge by n:o 37 med sin familj:


Månsson, Jöns
Ort: Fjälkinge
Jöns Månsson började 1885 en mindre cigarrtillverkning i Fjälkinge. Den obetydliga rörelsen inlöstes 1915 av Svenska Tobaksmonopolet.

Jöns Månsson var född 1870 i Ivetofta och år 1900 titulerades han cigarrmakare och var bosatt i Fjelkinge/Legeved n:o 11 tillsammans med hustrun Nilla Bengtsdotter, f. 1865 i Kiaby, Kristianstads län och barnen Anna Maria, f. 1896 och Bertha Elisabeth, f. 1898.


Persson, Sven

Odlade tobaksblad för försäljning



Fabriker i Fjälkestad

Fjelkestads cigarrfabrik
Ort: Fjälkestad
Ola Persson i Fjälkestad som drev affär i ben, lump och timmer drev 1895-1904 en mindre cigarrtillverkning under firma Fjelkestads cigarrfabrik.



Fabriker i Kristianstad:


Ahlstrand, J.E., Kristianstad
Ort: Kristianstad

J.E. Ahlstrand, f. 1814 erhöll den 15 september 1838 tillstånd att tillverka cigarrer. Den 30 april 1839 utökades tillståndet med rätt att tillverka snus och röktobak.

Den 28 oktober 1844 fick han tillstånd att överflytta verksamheten till Växjö.
Han flyttade redan 1846 vidare till Stockholm.


Billing & Co., Frans J.
Ort: Kristianstad

Specerihandlanden Frans Julius Billing (1828-1896) drev mellan 1882-1888 en cigarrtillverkning under firma Frans J. Billing & Co.
Han ägde fastighetern i kv. Erik Dahlberg 5 vid Döbelnsgatan 6/ Lilla Torg- Västergatan 43.
Den 27 januari 1888 övertogs företaget av kompanjonen Oscar Edward Pettersson (f. 1854 i Åhus). Firman avregistrerades den 1 juni 1891.

Frans Billing blev då handlare med lantmannaprodukter och obetydlig cigarrtillverkning. Han bosatte sig i Enköping och avled där 1896.


Brockmöller, H.
Ort: Kristianstad

Hans Brockmöller erhöll den 16 februari 1688 resolution att driva tobaksspinneri i Kristianstad. Någon tillverkningsuppgift har ej påträffats.


Burmeister, B.J., och Witte, C.
Ort: Kristianstad

Berendt Johan Burmeister (d. 1753) och köpmansänkan Catharina Witte (f. Broomé, änka efter Johan Petter Witte), som på grund av oenighet med de övriga intressenterna i det munckska privilegiet (samma stad) sålt sina andelar, anhöll 1741 om tillstånd att anlägga ett nytt tobaksspinneri i Kristinehamn.

Munck & Intressenter samt faktor Weduwar (samma stad) protesterade mot nyanläggningen och anmälde dessutom, att tobaksspinneriet redan satts igång utan tillstånd och att avstämpling av varor skett vid hallrätten.

Riksens ständers manufaktur- och handelsdeputation lämnade kommerskollegium frihet att bevilja privilegium, vilket blev fallet den 3 juni 1741.

År 1756 ägdes manufakturen av Catharina Wittes son Daniel(f. 1717 i Kristianstad, d. 1774) och Burmeisters änka Sofia Hillebrand. Efter Sofias frånfölle 1767 övergick hennes andel till handelsmannen Johan Albrekt Wullf (1739-1796).

1778 lät Wullf uppföra tre korsvirkeslängor i kvarteret Jepp Buck 17 som innehöll tobaksfabrik, spinneri och packhus.
I bottenvåningen fanns spinneriet och packhus samt infartsport.

I ovanvåningen fanns ytterligare spinneriutrymme. Den östra längan mot dåvarande Vallgatan var i två våningar och inrymde packhus och spannmålsloft.

Den tredje längan, mot norr, var om en våning och innehöll tobakstorkugn och vattenpump.
År 1806 byggdes fastigheten om till lasarett och senare till badanläggning.


Efter Daniel Wittes död 1774 övergick även hans andel till Johan Wullf. Företaget hette då Nya tobaksspinneriet och nedlades efter Wullfs död.


Cedergren, F.F.
Ort: Kristianstad

Hovsekreteraren F.F. Cedergren anlade 1831 med tillstånd av hallrätten ett mindre snusmaleri. Det nedlades 1836.


Dahl, F.A.
Ort: Kristianstad

F.A. Dahl drev mellan åren 1861-1862 en mindre cigarrfabrik i Kristianstad.


Fiedler, F.W.
Ort: Kristianstad

Fredrik Wilhelm Fiedler (1820-1887) grundade 1850 en tobaksfabrik i Kristianstad.
År 1884 övertogs den av Johan August Albrecht (f. 1830 i Karlshamn) under firma F.W.
År 1890 bodde J.A. Albrecht på tomterna 74 o 76 i Kristianstad.

Den 3 juli 1893 överläts fabriken på bokhållare Algot Gerhard Ysberg
(f. 1865 i Karlshamn), som 1890 bodde som inneboende hos specerihandlaren och cigarrtillverkaren Frans Julius Billing på tomt n:r 13 i Kristianstad och vars dotter han gifte sig med.

Den 8 januari 1904 överlämnades rörelsen till E.M. Larsson & Co. som sedan 1879 idkat tobakshandel i staden.
Innhavare var Elsa Maria Larsson och hennes make Jöns Larsson.

Efter hustruns död 1909 fortsatte Jöns Larsson fabrikation av snus i mycket liten skala. Rörelsen inlöstes 1915 av Svenska Tobaksmonopolet


Grönvall, Magnus
Ort: Kristianstad

Arrendatorn Magnus Grönvall erhöll den 18 september 1820 tillstånd att driva snus- och kardusfabrik i Kristianstad. 1822 flyttade den obetydliga rörelsen till Lund.


Hamburger Cigarrfabriken
Ort: Kristianstad

Firma Hamburger Cigarrfabriken inregistrerades den 13 mars 1907 av Anna Jönsson. Prokurist var Sellman Mendelsson, f. 1886, av mosaisk trosbekännelse.
Företaget nedlades redan 5 augusti 1908 och någon tillverkning synes ej ha kommit igång.


Holm, C.A.
Ort: Kristianstad

Handlanden Carl Albert Holm, f. 1855 i Kristianstad, drev mellan åren 1881-1897 en snustillverkning.
Carl Holm var gift med Marguérite Adéle Dubois, f. 1858 i Frankrike.


Holm, Gustaf Edv.

Ort: Kristianstad

Gustaf Edvard Holm, f. 1847 drev sedan 1881 i kompanjonskap med C.O. Nilsson en tobaksfabriksrörelse i Kristianstad.

Gustaf Holm övertog senare ensam företaget som nedlades den 7 maj 1894.

Produkter
Ocena
Sol-Tobak
Svenska Artilleriet



Malmgren, Carl F.
Ort: Kristianstad

Carl Fredrik Malmgren, f. 1847 i Kristianstad, började vid åtta års ålder som stripare vid Gustaf E. Holms cigarrfabrik i Kristianstad.
1881-1893 var han verkmästare vid samma fabrik och startade den 20 december 1893 en egen rörelse.
Rörelsen inlöstes 1915 av Svenska Tobaksmonopolet.  Carl Malmgren hade då i 60 år arbetat inom tobakstillverkningen.

1890 bodde han med familjen i tomten n:o 226 i staden.

Nilsson & C:o
Ort: Kristianstad

Mellan åren 1858-1860 drevs en mindre cigarrfabrik i Kristianstad under namnet Nilsson & C:o.


Renbom
Ort: Kristianstad

Bröderna Carl Peter och Jacob Renbom anhöll 1790 om att få anlägga snus- och kardusfabrik i Kristianstad. Detta beviljades den 9 december 1790.
Företaget gick dåligt och bröderna delade på sig.
Carl Peter ansökte då om att få driva fabrikation i Stockholm och senare i Norrköping.

Welamsson, Jöns
Ort: Kristianstad

Handelsmannen Jöns Welamsson erhöll den 9 december 1690 resolution att driva tobaksspinneri i Kristianstad. Någon tillverkningsuppgift har ej påträffats.


Wällstedt, Anders P.
Ort: Kristianstad

Grosshandlaren Anders Peter Wällstedt, f. 1852 i Glumslöv (Malmöhus län) drev från 1886 under firma Anders Peter Wällstedt en mindre cigarrfabrik i Kristianstad.

1890 bodde familjen på tomt N:r 196 A i Kristianstad.

Den 5 juni år 1900 övertogs rörelsen av hans hustru Axeline Eugenia Wällstedt
/f. Weber/som under firma A. Wällstedt drev tillverkning av korv och cigarrer.
Anders Wällstedt blev prokurist i företaget som upphörde under år 1900.


Åkerman, Swen J.
Ort: Kristianstad

Handlanden Swen Johan Åkerman,
f. 1755, död omkr 1845, fick den 11 augusti 1817 tillstånd att driva snus- och kardusfabrik i staden. Inga tecken på produktion har återfunnits


Fabriker i Rinkaby

Rinkaby Cigarrfabriksaktiebolag

Ort: Rinkaby
Carl Gustaf Svensson, f. 1854, som sedan den 6 september 1896 idkat handel med råtobak och drivit en mindre cigarrtillverkning, överlät sin rörelse till Rinkaby Ciarrfabriksaktiebolag, vars bolagsordning antogs den 17 april 1900.

Kapitalet utgjordes av 8 600 kronor och styrelsen bestod av lantbrukarna Mårten Nilsson i Gälltofta, Ola Svensson i Rinkaby, Anders OLsson i Rinkaby, skolläraren Per Larsson Östberg i Rinkaby samt lantbrukaren Nils Nilsson i Horna.

Föreståndarbefattningen innehades av Carl Gustaf Svensson till 1904. Det året invaldes istället för Per Larsson åbon Nils Nilsson i Gälltofta.
År 1905 avgick Ola Svensson och ersattes av lantbrukaren Ola Esbjörnsson. Den 9 januari 1905 ändrades firmanamnet till Aktiebolaget Sydsvenska Cigarr- och Tobaksfabriken.

År 1907 utträdde Mårten Nilsson och Nils Nilsson och i deras ställe invaldes lantbrukaren Per Bondesson i Legeved och Nils Jönsson Waldemarsson i Rinkaby socken.
Bolaget trädde den 31 december 1913 i likvidation. Rörelsen inlöstes 1915 av Svenska Tobaksmonopolet.

Sydsvenska Cigarr- och Tobaksfabriken, AB
Ort: Rinkaby
se Rinkaby Cigarrfabriksaktiebolag.

Tillbaka till Tobak >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Novia Livsmedelsindustrier AB

2008-07-17

Företagsnamn: Novia Livsmedelsindustrier AB

Företagsform: Aktiebolag

Huvudkontor: Karpalund

Lokalisering av tillverkning: Karpalund

Ägare: Svenska Unilever


Verksamhetshistoria: Företaget bildades 1971 genom en fusion av Unilevers helägda dotterbolag AB Bjäre industrier, Karpalund och Blå Band Produkter AB, Halmstad. All produktion flyttades efterhand till Karpalund..


1982 flyttade Unileverägda Lipton AB från Stockholm till Karpalund. Efter logistiköverenskommelser med handeln totalintegrerades Lipton AB med Novia livsmedelsindustrier 1985. Samma år fusionerades Bjäres dryckesrörelse med Bryggeribolaget Falken och flyttades till Falkenberg vilket blev starten för det framgångsrika Falcon AB.


1992 fusionerades Novia livsmedelsindustrier AB med Margarinbolaget AB i det nya företaget Van den Bergh Foods AB med huvudkontor i Helsingborg dit all administration och försäljnings- samt marknadsavdelningar flyttade. Kvar i Karpalund fanns tillverkningen av Blå Band torkade produkter samt lager för kolonialvaror.


I samband med Unilevers köp av CPC Bestfoods på global skala krävde EU och USA:s monopolkommission att Unilever sålde sitt innehav av sina andra företag inom samma konkurrenssegment som CPC Bestfoods. Detta gjordes 2001 till det amerikanska företaget Campbell Soup Co som därefter äger fabriken i Karpalund och etablerat sitt nordiska huvudkontor där. 


Tillverkning: 1971 - 1985 saft och sylt samt drycker för konsument och storhushåll (Bjäre),

Bjäre konsument saft- och syltprodukter lades ned 1980 och verksamheten koncentrerades på dryckerna med Mer som flaggskepp. Bjäre storköksprodukter tillverkades i Karpalund till 1985 då produktionen flyttades till Tingsryd.

Från 1975 torkade produkter (Blå Band och Vato) samt till 1989 burksoppor (Gustaf Bong)


Råvaror:
lokalt och regionalt odlade bär, frukt och grönsaker, potatis; kött, fågel, importerade fruktkoncentrat, nypon, kryddor, torkade frukt -och grönsaker samt kött.


Omsättning: 1990 460 milj.kr

Antal anställda: som mest ca 600 inkl. säsonganställda

Marknad i Sverige: Marknadsledande inom egna produktområden både inom konsument- och storhushållsmarknader.

Marknadsföring: Stark temabearbetning i press och bioreklam. Extensiv promotionverksamhet.

Export: Finland, Norge, Danmark, Förenade Arabemiraten

Produktutveckling: Egen produktutvecklingsavdelning

Varumärken: Konsument: Bjäre, Mer. Merry, Lift, Blå Band, Bong, Lipton; Storhushåll: Bjäre, Blå Band, Bong, Lipton, Vato (till 1989)

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv: Skånes Näringslivsarkiv, Helsingborg.


Källa för faktauppgifter: Ragnar Edström

Tillbaka till Konservfabriker >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Konsten att brygga öl

2008-07-16

Konsten att brygga öl var känd i Babylonien för 6000 år sedan och i Egypten för 5000 år sedan.

Vilka metoder som används i bryggningen har förändrats genom tiderna och varierar än idag. Utgångspunkten är dock alltid densamme: en sädesråvara som mältas. Sädesråvarans stärkelse tas till godo för att under vörtbryggningen skall kunna lösas i vatten och omvandlas till socker. Detta jäses i sin tur till alkohol, kolsyra och smakämnen. Det erhållna ölet smaksätts vanligtvis med någon krydda, nu för tiden är det i praktiskt taget alltid humle som används vid smaksättningen.

   

Bryggprocessen består av olika instanser:

  • Mältning
  • Maltkrossning
  • Mäskning
  • Vörtkokning
  • Jäsning
  • Filtrering
  • Klarning
  • Pastörisering och
  • Krösning

Mältning

Mältningen kan man dela in i tre steg, stöpning, groning och kölning. Man börjar att stöpa kornet, det vill säga lägga kornet i vatten. Hur länge kornet skall vara i vattnet beror på vilken årsmån det är på kornet, vilken malttyp man vill framställa och kornsorten. Sädesråvaran placeras sedan i ett torrt och luftigt klimat där det får gro till malt i omkring 4-6 dagar i vilket det bildas enzymer som i ett senare stadium kan omvandla kornets stärkelse till förjäsbart socker. Efter groningen skall maltet torkas i en kölna (kölning) och i varierande grad rostas med varm luft. Beroende på vilken malt man använder varierar temperaturen av rostningen.


Maltkrossning

Maltet krossas för att stärkelse i form av mjöl skall frigöras. För att krossa maltet använder man två roterande valsar i en valskvarn. Det krossade maltet kallas skrot. Vid blandningen av mjöl erhålls större skalpartiklar


Mäskning

I mäskpannan blandas maltskrotet med vatten som hettas upp i olika steg i ett par timmar för att få en blandning som kallas mäsk. I det varma vattnet löser sig stärkelsen med hjälp av olika maltenzymer vars viktigaste uppgift är att omvandla stärkelsen till maltsocker. Under mäskningen kan bryggaren styra vilken sorts öltyp som framställs utifrån önskemål. Beroende på vilket tid-temperaturförhållande som används. Då alla enzymer inaktiverats har man fått en kemisk sammansättning vid namn vört.


Vörtkokning

Vörten pumpas över i en vörtpanna. Här kokas vörten för att vörten ska bli steril och ölen inte senare ska surna. Proteinerna i vörten koagulerar. Här tillsättes även humlen, vanligtvis i tre omgångar. Beroende på vilken humle som kokas längst bestämmer man hur besk ölen blir; man talar om bitterhumle, smakhumle och aromhumle.


Jäsning

Här omvandlas de förjäsbara sockerarterna av jästen till främst alkohol (etanol), koldioxid och ny jäst. Denna del av ölbryggningen kallas fermentering. Det genereras även en rad andra ämnen som estrar, ketoner, aldehyder, organiska syror, högre alkoholer med mera.

Man talar även om överjäsning (mellan 15°-30°C) och underjäsning (mellan 5°-9°C). Den överjästa ölen har oftast en fruktigare och mer komplex smak. Den underjästa får däremot en mer ren och klar smak.


Filtrering

Efter lagringen filtreras de flesta ölsorterna; partiklar avlägsnas från ölen. De ölsorter som inte filtreras är mer grumliga vid serveringen. Anledningen till varför man anser filtrering som icke önskvärt är för att man anser att man förlorar en viss del av smaken.


Klarning

Traditionellt används ett extrakt från simblåsor för att göra ölen kristallklar. Denna metod används fortfarande, men det är mer vanligt med kiselgur, gelatin och i vissa fall aktivt kol. För vegetarianer finns det även öl som har klarnats med torkat sjögräs.


Pastörisering

Vid pastöriseringen hettas ölen snabbt upp till omkring 70°C för att omedelbart förslutas och kylas ned igen. Detta för få död på alla patogener (mikroorganismer) och få ett hållbart öl med förutsägbara egenskaper. Många anser att man vid pastöriseringen förstör vissa önskvärda smakämnen, framför allt undviker nya småbryggerier att pastörisera sin öl för att få en extra karaktär och komplexitet i sina ölsorter. Huvuddelen av all öl pastöriseras, men de som varken filtreras eller pastöriseras kallas i Sverige för färsköl.


Kröjsning

Vissa öltyper vill man istället ha en ytterligare jäsning i efteråt. Denna öl varken filtreras, klarnas eller pastöriseras. Tvärtom så fyller man på med jäst och socker innan flaskan försluts. Fördelen är att man får en mer komplex smak, men baksidan är att resultatet är mindre förutsägbart. Öl som på detta sätt efterjäses kallas på engelskan för bottle conditioned.



Källa: http://www.bryggerier.se/

Tillbaka till Bryggerier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Erickssons Charkuteri på Vilan

2008-06-02

Företagsnamn:  Ericssons Charkuteri (W P Westerbergs Eftr.)
Företagsform: 
Huvudkontor: Vilan

Lokalisering av tillverkning: Vilan
Ägare: Wanja och Eric Ericsson

Grundare:

Eventuell nedläggning år: 1964

Tidigare ägare: Makarna Ericsson köpte charkuteriet 1945

Tillverkning: Charkuterier

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige: Lokalt

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: .


Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter: Anita Svensson
 


Berättelser >>>  Anita Svensson >>>

Bildgalleri >>>

Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Charkuterier >>>

Tillbaka till 
Första sidan >>>


Kristianstad Musteri

2008-05-26
 

Är det någon som har en berättelse kring Kristianstad Musteri hör av er till mig på [email protected]
eller ring 044 13 58 29.

Ni kan också skriva direkt i Kommentarer.

Leif

Mejeribolaget

2008-04-29

Företagsnamn:  Mejeribolaget

Företagsform: Aktiebolag

Huvudkontor: Kristianstad

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:
Grundare: 1882

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: 

Övrigt:

Regionmuseets arkiv: Industriminnesinventeringen 1987 - 1992:

Övriga arkiv:


Industriminnesinventeringen 1987 - 1992:
Historik:
1882 verkställanden direktör H R Stjernswärd
1885 Kristianstads Mejeri aktiebolag, verkst. dir Carl Lundstedt
1898 Kristianstads Mejeri, verkst. dir C Lundstedt
Litteraturkällor: 49 50, 54

Källa för faktauppgifter: Industriminnesinventeringen 1987 - 1992


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Mejerier >>>


Tillbaka till Första sidan >>>


Ceres Mejeri

2008-04-29

Företagsnamn:  Ceres Mejeri

Företagsform:

Huvudkontor: Kristianstad

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare: Andelsförening

Grundare: 1917

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Rosenberg, Björn, (2006): Gamla Kristianstad och Åhus. Kristianstad kommun. (RM)

Övrigt:

Regionmuseets arkiv: Industriminnesinventeringen 1987 - 1992:

Övriga arkiv:


Industriminnesinventeringen 1987 - 1992:
Historik:
1917 ägare Ceres Mejeriförening; ordf. Axel Olin, kassör B Jacobsson.
1924 Ceres mejeri, Ridhusgatan 3, Mjölkförsäljning, Egna hem.
1930 ordf. Olof Larsson, kassör B Jacobsson
Litteraturkällor: 9, 51, 52, 58

Källa för faktauppgifter: Industriminnesinventeringen 1987 - 1992


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Mejerier >>>


Tillbaka till Första sidan >>>


Kristianstads Mejeri

2008-04-29

Företagsnamn:  Kristianstads Mejeri

Företagsform:

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:

Grundare:

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips:

Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:


Industriminnesinventeringen 1987 - 1992:
Historik 1947:
Kristianstadsortens Mejeriförening upa, Rosengårdsvägen, Näsby
Nuläge 1992: Tillverkar ost.
Litteraturkällor: 24, 52 >>>



Källa för faktauppgifter: Industriminnesinventeringen 1987 - 1992


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Mejerier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


L.O. Smiths Skånska Spritförädlings AB

2008-04-23

Företagsnamn:  L. O Smiths Skånska Spritförädlings AB

Företagsform: Aktiebolag

Huvudkontor: Karlshamn

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare: Lars Olof Smith

Grundare:

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Gamla Kristianstad och Åhus, Björn Rosenberg, Föreningen Gamla Christianstad, 1986.

Övrigt:

Regionmuseets arkiv: Industriminnesinventeringen 1988 - 1992

Övriga arkiv:


Industriminnesinventeringen 1987 - 1992

Historik: L.O. Smith startade 1878 Espersson som disponent. Höll på tills 1910, 1904 huvudanläggningen i Karlshamn, filialföreståndare Edv. Sandström i Kristianstad. Smiths lager blev Silvervarufabriken, nuvarande Grönroos silversmedja.

Huvudbyggnaden vid Lastageplatsen har därefter inrymt Skånska Spisbrödsfabriken och Kristianstad Boktryckeri.

Nuläge (1988): Möbelinvest.

Litteratur: 11, 47, 54 >>>

Källa för faktauppgifter: Industriminnesinventeringen 1988 - 1992


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>

Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Brännerier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Neumans Spritfabrik

2008-04-23

Företagsnamn:  Neumans Spritfabrik

Företagsform:

Huvudkontor: Kristianstad

Lokalisering av tillverkning: Kristianstad
Ägare: Marcus Neuman

Grundare:

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Gamla Kristianstad och Åhus, Björn Rosenberg, Föreningen Gamla Christianstad, 1986,
Övrigt:

Regionmuseets arkiv: Industriminnesinventeringen 1988 - 1992

Övriga arkiv:


Industriminnesinventeringen 1987 - 1992

Historik: Marcus Neuman, ingenjör på Ljunggrens verkstad expert på brännerimaskiner startade 1885 en spritförädlingsfabrik.

Den var igång till 1917, tills spritförbudet. Bygganden byggdes om till lägenheter och halva kvarteret blev så småningom till garage.

Nuläge(1988): Huset står tomt sedan NVS (ventilationsföretag) flyttade 1985. Rivningshotet hänger tungt.
(1992) Kvarteret är jämnat med marken. Nybygge.

Informant: Yngve Holmgren

Litteratur: 11, 47 >>>.

Foto: Film 21:17-23

 
Källa för faktauppgifter: Industriminnesinventeringen 1988 - 1992


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Brännerier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Wennerströms Mineralvattenfabrik

2008-04-23

Företagsnamn:  Wennerström

Företagsform:

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:

Grundare: 1905, A F Wennerström

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips:

Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:

Industriminnesinventering 1987 - 1992:
Historik:
1905 AF Wennerström, Föreningsgatan 96

Litteratur: 55 >>>


Källa för faktauppgifter: Industriminnesinventering 1987 - 1992


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>

Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Bryggerier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Brostorps bryggeri

2008-04-22

Företagsnamn:  Brostorps Bryggeri

Företagsform:

Huvudkontor: Maglehem

Lokalisering av tillverkning: Maglehem
Ägare:

Grundare:

Eventuell nedläggning år: 1960

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips:

Övrigt:

Regionmuseets arkiv: Industriminnesinventeringen 1988 - 1992

Övriga arkiv:

Industriminnesinventering i Kristianstad län 1987 - 1992:
Historik:
Gamla bryggeriet nere vid ån, nu ekonomibyggnad. Dit kom Sigfrid Andersson 1920. Sigfrid Anderssons far Anders Andersson tog över 1922.
Nytt bryggeri byggdes 1948 av Hildur & John Levin. (Hildur Anders Anderssons dotter)
Därefter tog Rudolf "Bryggare" Andersson över och blev siste bryggaren. (Rudolf som till Anders Andersson).
Pripps köpte och använde till nederlag 1960 - 1966.
Informant: Rudolf Andersson.


Källa för faktauppgifter:
Industriminnesinventeringen 1988 - 1992


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Bryggerier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Vä bränneri

2008-04-18

Företagsnamn:  Vä bränneri

Företagsform:

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:

Grundare:

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips:

Övrigt:

Regionmuseets arkiv: Rättzén, Bengt, (1996): Bränt va´de här! Minnesskrift 1907 - 1996. (RM)

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter: Bränt va´de här!


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Gärdsbränneriet ek. för. >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Hovby bränneri

2008-04-17

Företagsnamn:  Hovby bränneri

Företagsform:

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:

Grundare:

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Rättzén, Bengt, (1996): Bränt va´de här! Minnesskrift 1907 - 1996. (RM)

Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter: Bränt va ´de här!


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Gärdsbränneriet ek. för. >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Huaröd bränneri

2008-04-17

Företagsnamn:  Huaröd Bränneri

Företagsform:

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:

Grundare:

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Rättzén, Bengt, (1996): Bränt va´de här! Minnesskrift 1907 - 1996. (RM)

Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter: Bränt va ´de här!


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Gärdsbränneriet ek. för. >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Mosslunda bränneri

2008-04-17

Företagsnamn:  Mosslunda bränneri

Företagsform:

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:

Grundare: 1910

Eventuell nedläggning år: 1967

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Rättzén, Bengt, (1996): Bränt va´de här! Minnesskrift 1907 - 1996. (RM)

Övrigt:

Regionmuseets arkiv: Sofie: KCH009661, KCH009662, KCH009663, KCH009664

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter:  Bränt va ´de här!


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Gärdsbränneriet ek. för. >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Skättilljunga bränneri

2008-04-17

 
Bildtext: Skättliljunga-bränneri foto tagna av Yngve Holmgren,

Företagsnamn: Skättilljunga bränneri

Företagsform:

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:

Grundare: 1890

Eventuell nedläggning år: 1967

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Rättzén, Bengt, (1996): Bränt va´de här! Minnesskrift 1907 - 1996. (RM)

Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter: Bränt va ´de här!


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Gärdsbränneriet ek. för. >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Sätaröd bränneri

2008-04-17

Företagsnamn:  Sätaröd bränneri

Företagsform:

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:

Grundare:

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Rättzén, Bengt, (1996): Bränt va´de här! Minnesskrift 1907 - 1996. (RM)

Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter: Bränt va´ de här!


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Gärdsbränneriet ek. för. >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Västra Vrams bränneri

2008-04-17

Företagsnamn:  Västra Vrams bränneri

Företagsform:

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:

Grundare:

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Rättzén, Bengt, (1996): Bränt va´de här! Minnesskrift 1907 - 1996. (RM)

Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter: Bränt va´de här!


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Gärdsbränneriet ek. för. >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Tidigare inlägg