Bilder från Alba Margarin

2008-01-23
Här nedan finns ett antal bilder från Alba Margarin. Är det någon som känner igen sig eller känner någon på bilderna. Hör av er till mig. Du kan också skriva i kommentarer längst ned.

Leif


    

Bildtexter från vänster:
Några av de många lastbilar som användes för att transportera Albas margarin ut i hela landet. Notera slogan på första lastbilen:
I vardag och till fest är Albas Ella bäst.



    
  
Bildtexter från vänster:
Ett gäng lådspikare på fabriken i Åhus.
Fabriksinteriör.
Fabriksinteriör.

    

Bildtexter från vänster:
Här i hamnen låg Albas margarinfabrik åren 1931 - 1934 då flytten gick till ett gammalt bränneri i Dalby.
Mannen i kostym är Artur Virgin som räknar in tunnorna med palmolja.
Även här finns Artur Virgin med, i kostym, och övervakar lossningen av palmolja för margarintillverkning.

Bilderna är utlånade av Bertil och Stig Olsson och Kerstin Leidersdorff-Menzel, dotter till Artur Virgin.


Tillbaka till Alba Margarin  >>>

Tillbaka till Första sidan >>>

Kände doften från sockerbruket

2008-01-23

Samtal med Åke Egevad, 1947 -, i hans bostad i Ovesholm, 24 januari.


Namn: Åke Egevad
Bostadsort: Ovesholm
Född: 1947
Arbetsplatser: Karpalunds betsockerbruk.


Född i doften av råsocker
Åke Egevad är född i Östra Klagstorp som ligger några kilometer från Jordberga sockerbruk, som lades ned 2000. När vinden låg rätt kunde han i sitt barndomshem känna doften från råsockret. När han behövde tjäna lite extrapengar och hösten närmade sig var det naturligt att söka jobb som kampanjarbetare på sockerbruket. Två kampanjer hann han med innan han flyttade till Vittskövle strax söder om Kristianstad.

- När jag flyttat till Vittskövle var det närmare till Karpalunds betsockerbruk. Min första kampanj var 1973. Jag började som extra och  fick en sopkvast och med den skulle jag hålla rent. Det var nog bara för att pröva min uthållighet. När jag klarat av det några veckor fick jag lära mig saturatörens jobb.


En saturatör mättar sockersaften med kolsyra och då fälls överskottet av kalken ut och saften blir lättare att rena.


Kunde inte lämna sin arbetsplats
- Råsaften rinner vidare ned i stort kärl där den kokas för att få rätt konsistens för att sedan centrifugeras så att vätskan helt försvinner. Det var ett trevligt jobb trots att jag inte kunde lämna min arbetsplats under hela passet. Jag satt liksom mitt i smeten med allt folk omkring mig som jag kunde studera och fundera kring.Jag hade mycket bus för mig, det blev även en del nidverser om personal och företeelser på företaget.


På Karpalund tog de in flera kampanjarbetare än som behövdes det var alltid en del som föll ifrån de första veckorna.


- Vid den tiden och med det relativt enkla arbetet fanns det plats för original. Jag kommer ihåg en som var väldigt beroende av alkohol men han skötte jobbet perfekt. Det fanns inget att klaga på och då fick han fortsätta. Alla kampanjarbetare fick alltid en chans och hade de visat sig duktiga på sitt jobb, trots problem med alkoholen kunde de få en chans till.


Lönen var bra
Lönen för en kampanjarbetare var 1973 var 17 kronor i timmen och det var en bra förtjänst då.


- Ja, jag levde gott på den en lång tid efter kampanjen. Under själva kampanjtiden fanns det knappt utrymme för att göra av med pengar, annat är på mat. Så jag kunde spara en del för att sedan kunna ägna mig åt mitt stora intresse att spela, måla och bygga gamla musikinstrument. Det var ett bra liv för en konstnär. Ofta gallrade jag även betor på sommaren tills jag helt kunde leva på min musik vilket jag gjort sedan 1977.


Samma arbetare återkom år efter år. Det var lite som ett resande teatersällskap som samlades en gång om året på Karpalund. De kunde komma från hela södra Sverige, några bodde på hotell inne i stan andra bodde i baracker på området eller hyrde in sig hos någon i småbyarna runt Karpalund.


Bevakade sin jobb med näbbar och klor
- De som hade haft ett så kallat finare jobb ett år bevakade med näbbar och klor att de skulle få samma jobb nästa år. Det var mycket prestige.


Trots att Åke inte jobbat med någon kampanj sedan 1977 kan han ännu bli lite nostalgisk när han i minnet återkallar doften av råsocker.


Leif Börje-Frid


Tillbaka till Karpalund >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Sista dagarna för livsmedelsutställningen sedan blir det arkeologi

2008-01-15
Nu går livsmedelsutställningen in på de sista dagarna. Passa på att komma till Minnesluckan någon av följande dagar.

15 - 17 januari 13 -16
22 - 24 januari 13 -16

Därefter plockar vi ned och gör plats för:

En liten utställning om Bäckaskog och utgrävningarna visas i Minnesluckan t o m 9 mars.

Söndagen 3 februari är det premiär när arkeolog Janne Kockum berättar om utgrävningarna vid Bäckskogs slott i hörsalen klockan 13.00.

När Janne är klar tar jag vid och berättar om Finlandsbryggeriet och några andra av alla de bryggerier som funnits i Kristanstad. Dessutom kommer jag att visa en film, som är inspelad 1938, om ölbryggning.
Leif
 
Tillbaka till Första sidan >>>

Ölbryggning på Rebbetuarödsgården

2008-01-14
Har just tittat på en film från 1938 när bland andra Anna och hennes syster Karna brygger öl på Rebbetuarödsgården. I slutet av filmen står att Mary och Erik tackar för att vi tittat.

Är det någon som vet vem Mary och Erik är?

Filmen är överförd till video av Tommy Jönsson i Degeberga men han vet inte vem Mary och Erik är.

Vill du se filmen är du välkommen söndagen 3 februari då jag visar filmen i Regionmuseets hörsal klockan 14.00. Dessutom berättar jag lite kring spännande svatvita foton jag fått tag i.

Varmt välkommen

Leif

Om du vet något om filmen Ölbryggning på Rebbetuarödsgården. Hör av dig på telefon 044 13 58 29 eller skriv ett epost:

livsmedel@regionmuseet.m.se

Bonde blev sockerbruksarbetare

2008-01-10

Samtal med Svenning Persson, i Önnestad.


Namn: Svenning Persson
Bostadsort: Önnestad
Född: 1926
Arbetsplatser: Karpalunds betsockerbruk, arbetade på Karpalund från 1967 till 1987.



Gallrade betor på Söderslätt

Betor kom Svenning Persson i kontakt med allra först i södra Skåne i trakterna runt Räng på fyrtiotalet.


- Mina föräldrar drev ett litet lantbruk uppe i Nävlinge och då behövde jag ett extrajobb för att dryga ut familjens inkomster. I flera somrar gallrade jag betor i Räng, Landskrona och på Österlen. På hösten åkte jag ned och tog upp dem. Men så dog min far knall och fall och då fick jag stanna hemma och ta hand om gården.


Under åren med att gallra och ta upp betor hade Svenning förstört ryggen och det gjorde det svårt att driva ett lantbruk så han avvecklade det och flyttade till Färlöv.


- Jag blev rekommenderad av en granne att söka jobb som kampanjarbetare på Karpalund. Efter första kampanjen blev jag erbjuden jobb året runt.


Sockerkristalllerna växer på florsocker
Svenning fick lära sig jobba på nästan alla stationer i sockertillverkningen. Diffusionen där betsnitslarna urlakas på sitt socker. Kokstationen där sockersaften värms upp och florsocker inympas (tillsätts) som då får sockerkristallerna att växa på florsockret. Även med saturationen där sockersaften mättas med kolsyra för att få bort kalken. Indunstningen där vatten avdunstas från sockersaften.


- Under kampanjerna fick jag rycka in lite där det behövdes men mest jobbade jag med att se till att alla ventiler på maskinerna var hela och rena. På vissa ventiler blev det kalkavlagringar och då fick jag skruva av dem och skrapa bort kalken. Medan vissa räckte det med att skruva loss och spola med lite vatten. Det var viktigt att ventilerna fungerade för annars kunde de stoppa hela processen.


Kalk från Gotland fylldes på med "hunden"
För att få ut sockersaften ut betorna behövdes kalk och den kom med båt från Gotland till Åhus och därifrån med tåg till Karpalund. Kalkbitarna lades in i kalkugnen som sedan laddades med ved, brädbitar och träull. Sedan tändes ugnen på och därefter brann den under hela kampanjen. Nya kalkbitar fylldes på ovanifrån med "hunden" (vagn) och ut kunde de hämta osläckt kalk.


- Det var många ton kalk som vi behövde bränna varje år för sockerprocessen. Denna osläckta kalk använde vi för att rena sockersaften. När sedan kalken gjort sitt blev den bortfiltrerad och bönderna fick mot en ringa kostnad ta den med hem och använda som jordförbättring.


En del olyckor skedde naturligtvis på en så stor arbetsplats. Svenning halkade på en stege. Halkskyddet hade trillat av och Svenning såg inte det. Stegen åkte omkull och Svenning efter.

Läppen sprack och tanden gick sönder
- Det kunde ha gått riktigt illa för jag hade en skiftnyckel i ena handen. Den träffade en tand och slog bort en liten bit. Läppen sprack också så företagsläkaren fick sy några stygn. Han sa att det var så liten bit borta på tanden att tandläkaren inte behövde göra något. Men tandläkaren sa att det begrepp han nog bättre än företagsläkaren. Så jag fick min tand reparerad.


Leif Börje-Frid


Tillbaka till Karpalund >>>

Tillbaka till Första sidan >>>

Nu är mitt föredragsprogram för våren 2008 klart.

2008-01-10

Samtliga föredrag är i Regionmuseets hörsal.

Vid alla fyra föredragen är det fri entré.



Söndagen 3/2 Klockan 14.00 

Finlandsbryggeriet
och andra bryggerier i Kristianstad. Bilder och berättelser med Leif Börje-Frid.


Söndagen 24/2  klockan 14.00

Visas en film om Karpalunds sockerbruk från kampanjen 1936. Även bilder och berättelser med Leif Börje-Frid.


Söndagen 16/3 Klockan 14.00 


Hur Andelsslakteriet Långebro blev HK Scan AB. En resa i bilder och berättelser med Leif Börje-Frid.



Onsdagen 2/4 Klockan 18.30

Starka kvinnor inom livsmedelsindustrin. Bilder och berättelser med Leif Börje-Frid.


Har du något bryggeriminne?

2008-01-08

Här under finns en lista på de bryggerier, musterier och mineralvattenfabriker som jag hittat i litteraturen om Kristianstad.

Har du något arbetsplatsminne från någon av dessa bryggerier är du välkommen att skriva ett e-postbrev, eller varför inte ett vanligt brev så publicerar jag dem under Personliga berättelser, klicka här så får du fram adresserna.

Om du tittar i dina fotoalbum hittar du kanske helt unika fotografier från något av nedanstående bryggerier.

Kan du tänka dig att låna ut dem för att jag ska kunna scanna in dem och visa dem här på bloggen? Hör då av dig direkt till mig på 044 13 58 29.

Leif


Här kommer bryggerierna i alfabetisk ordning:

AB Kristianstads Vattenfabrik, AB Skånebryggerier,

AB Svagdricks- och Läskedrycksfabrik


Arkelstorps Bryggeri/ Musteri,  Arkelstorps Helsobrunn,

Bayerska Bryggeriet, Brostorps Bryggeri


Bryggeri Åkesson, Danielsson Bryggeri och Vattenfabrik,

Finlands Bryggeriet,  Gauffins Mineralvattenfabrik


Hallbergs Mineralvattenfabrik, Jensens Bryggeri


Karpalunds bryggeri, Kristianstads bryggaren,

Kristianstad Musteriförening

Kronans Bryggeri o Mineralvattenfabrik


Maglehems Svagdricksbryggeri,  Marieholms Bryggeri,

NP Svenssons Bryggeri,  Näsby Drickabryggeri,


Perssons Mineralvattenfabrik,  Svensson Bryggeri,

V Vrams bryggeri, Wendels Bryggeri, 

Åhus Bryggeri & Wattenfabrik


Ängadals Bryggeri,  Önnestads bryggeri.




Bildtext:
Åke Mårtensson, som var drickakörare för Finlandsbryggeriet, tar en fikapaus i de djupa Göingeskogarna. Åke är farbror till Eve Mårtensson som lånat ut bilden och som tror den är från 40-talet.

Tillbaka till Första sidan >>>

Intressant artikel i Kristianstadsbladet

2008-01-07
I november förra året publicerade Kristianstadsbladet en intressant artikel om ägandet av storföretagen i kommunen.

Huvudkontoren för flera livsmedelsföretag ligger utanför Kristianstad kommun. I Finland, Stockholm, Eslöv och Norge.

Ja, du kan läsa hela artikeln om du klickar här.

Tillbaka till Första sidan >>>

Bildberättelse från invigningen

2008-01-07
Vid invigningen av Livsmedelsutställningen den 4 november förra året togs dessa foto av Lars Grip.


 
Bildtexter från vänster:
Här syns grundaren av Vinnöbageriet, Tilda Svensson på foto. Till höger en reklamskylt från ett bageri i Oakland, Calfornien, Svenhards Swedish Bakery, som drivs av några av Tildas barnbarn.

Gunnel Carlson i samspråk med Rakel och Arne Pergert. Rakel är barnbarn till Tilda och Nils Svensson.

Rakel Pergert, t.v. pratar med Kerstin Ingelmark, arkivarie på Regionmuseet Kristianstad om en pärm med massor med information om familjen Svensson i Vinnö.

Ivriga studier av informationspärmen.

Här säljs boken Livets bröd och andra bullar, en berättelse om familjen Svensson.

Till Vinnö Bageri >>>

Tillbaka till Första sidan >>>