225 kronor i månaden var som att bli rik

2008-04-29

Samtal i Alf och Hanna Abelins hem i Färlöv, 15/2.

Namn: Alf Abelin

Bostadsort: Färlöv

Född: 1918

Arbetsplatser: Karpalunds sockerbruk


Född vid landsvägen i Svedala

- Nu har jag blitt så gammal så jag har väl glömt det mesta, börjar Alf Abelin vårt samtal.


Alf Abelin är född i Svedala och fick sitt första jobb på Aktiebolaget Åbjörn Andersson som yngste kontorist precis när han slutat skolan.


- För mig blev det den kamerala vägen.


Efter två år bestämde Alf sig för att skaffa sig en utbildning och började 1935 på Handelsinstitutet i Helsingborg. Utbildningen var på två år.


- När jag ville komma tillbaka till Åbjörn Andersson sa han bara att min tid där var slut. Jag fick söka annat jobb. Min far var betinspektör så det blev naturligt att söka mig till betorna. Jag fick jobb som kampanjkontorist på Staffanstorps sockerbruk.


Kampanjvikariat blev fast tjänst som varade till pensionen
1938 sökte Alf sig till Karpalund som kampanjkontorist där han efter något år fick en fast tjänst som varade ända fram till pensionen.


På Karpalund fick Alf bland annat teckna kontrakt med betodlarna. Ett hektar gav ungefär 40 ton betor.


- Vi var en tre fyra stycken som for runt till bönderna och tecknade kontrakt på hur mycket betor de skulle odla. När vi var klara var det dags att göra upp leveransplaner och vilka biprodukter bönderna skulle ha med sig hem. Det var betmassa, melass och kalk till jordförbättring.


De första åren bodde Alf Abelin i ett ungkarlsrum i ovandelen av kontoret.


Månadslön på 225 kronor kändes som en rikedom
- Det var på den gamla goda tiden, förklarar Alf och ler vid minnet. När jag började på Karpalund fick jag 225 kronor i månaden. Det var bra betalt då. Jag kände mig rik.

Alf Abelins jobb var i huvudsak bokföring, planläggning av leveransplaner, inköp av förnödenheter för tillverkningen av råsocker, exempelvis kalksten från Gotland.


- Mina forna arbetskamrater försvinner en efter en. Vår gamle förrådsförvaltare Arvid Månsson dog för några veckor sedan. Han var en mycket trevlig, glad och pratsam person och vi jobbade bra ihop.


Alf Abelin återkommer ständigt till hur bra han trivdes med sitt arbete och sina arbetskamrater.


- Jag har liksom trivts med sockerbruksfolket. Särskilt Lindblad, en av disponenterna, gjorde stort intryck på mig.


På kontoret fanns det en kamrer, en kassör, ett par betinspektörer, tre kontorister och disponenten.


Disponenten hade för hög lön
- Disponenten hade en hög lön som vi andra tyckte var onödigt hög. Eftersom vi jobbade utan övertidsersättning under kampanjen fick vi som kompensation en månads semester. Det var i tider då de flesta bara var lediga fjorton dagar.


När kampanjen började kring första oktober blev det liv och rörelse på Karpalund. Inför kampanjen anställdes uppåt trehundra personer.


- Kampanjarbetare hade inga direkt kvalificerade arbetsuppgifter så alla som ville ha jobb fick i praktiken chansen. Många av kampanjarbetarna kom långväga ifrån och fick bo till en billig peng i kampanjbostäderna.


Dessa var inredda så att det gick att ha självhushållning för dem som ville spara pengar. Det fanns en husmor i varje hus som lagade mat till dem som ville ha.


- Många jobbade mycket och sparade pengar. Det fanns nog de som levde helt av betor. På sommaren gallrade de och under sommaren hackade de ogräs och på hösten kom de till Karpalund.


Betorna provtvättades
- När betorna sedan kom till Karpalund togs prov på varje lass. Dessa betor provtvättades för att se hur mycket jord det fanns. De fick avdrag i motsvarande procent som det fanns jord bland betorna.


När odlingskontrakten var klara på våren och odlarna fått sitt utsäde kunde de begära förskott på höstens betskörd.


- Många hade det nog knalt så förskottet var efterlängtat. De fick låna på framtida produktion till fem procents ränta tror jag det var. Förskottet drogs av när betleveranserna var klara.


Om det då var en dålig höst för betorna, för mycket solsken och för lite regn. Eller tvärtom. Kunde det bli dåliga skördar.


- Då var det synd om de som bett om förskott. Skulden fick då stå kvar till nästa år. Det gjorde ont att ibland se en bonde med gråten i halsen tippa i en ynklig last som inte skulle täcka det förskott han fått. De kalla vintrarna på 40-talet var besvärliga för bönderna. Om de hade för många frusna betor i lasten fick de ta tillbaka dem. Med alltför många frusna betor i lasten gick det inte att göra socker av dem.

Efter kampanjen blev det bokslutsarbete

När kampanjen var över med långa och många arbetsdagar även för en kamrer, vidtog bokslutsarbete för Alf Abelin.


- Den skulle vara klar till 30 april och skickas till Sockerbolaget i Malmö.


Betorna var betydelsefulla inte bara för bönderna och sockerbruken.


- Många familjer hade ett par tunnland betor som de både gallrade, hackade och tog upp. Oftast var det kvinnorna som på så sätt drygade ut hushållskassan.


Efter mer än 40 år på Karpalund slutade Alf Abelin 1983 då han blev folkpensionär.
Leif Börje-Frid

Tillbaka till Karpalund >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Mårten Pehrsons valsquarn, 1980

2008-04-29

Livsmedelsindustri i Kristianstads län, rapport från projekt, juli 1980:

Huvudkontor: Stockholm
Ägare: Helägt dotterbolag till Svenska Lantmännens Riksförbund (Jordbrukskooperativ)
Tillverkning: Mjöl, bagerimixer. Hushållsförpackningar, säcker och bulklaster.
Råvaror: cirka 50 000 ton spannmål / år
Omsättning:
Sysselsatta: 50 årsanställda
Marknadsföring: Genom huvudkontoret
Export: cirka 7 % av produktionen
Produktutveckling:  Utvecklingsavdelning på huvudkontoret
Problem: Nej.
Planer:
Varumärke: Kungsörnen

Tillbaka till Mårten Pehrsons valsquarn >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Mejeribolaget

2008-04-29

Företagsnamn:  Mejeribolaget

Företagsform: Aktiebolag

Huvudkontor: Kristianstad

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:
Grundare: 1882

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: 

Övrigt:

Regionmuseets arkiv: Industriminnesinventeringen 1987 - 1992:

Övriga arkiv:


Industriminnesinventeringen 1987 - 1992:
Historik:
1882 verkställanden direktör H R Stjernswärd
1885 Kristianstads Mejeri aktiebolag, verkst. dir Carl Lundstedt
1898 Kristianstads Mejeri, verkst. dir C Lundstedt
Litteraturkällor: 49 50, 54

Källa för faktauppgifter: Industriminnesinventeringen 1987 - 1992


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Mejerier >>>


Tillbaka till Första sidan >>>


Ceres Mejeri

2008-04-29

Företagsnamn:  Ceres Mejeri

Företagsform:

Huvudkontor: Kristianstad

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare: Andelsförening

Grundare: 1917

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Rosenberg, Björn, (2006): Gamla Kristianstad och Åhus. Kristianstad kommun. (RM)

Övrigt:

Regionmuseets arkiv: Industriminnesinventeringen 1987 - 1992:

Övriga arkiv:


Industriminnesinventeringen 1987 - 1992:
Historik:
1917 ägare Ceres Mejeriförening; ordf. Axel Olin, kassör B Jacobsson.
1924 Ceres mejeri, Ridhusgatan 3, Mjölkförsäljning, Egna hem.
1930 ordf. Olof Larsson, kassör B Jacobsson
Litteraturkällor: 9, 51, 52, 58

Källa för faktauppgifter: Industriminnesinventeringen 1987 - 1992


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Mejerier >>>


Tillbaka till Första sidan >>>


Kristianstads Mejeri

2008-04-29

Företagsnamn:  Kristianstads Mejeri

Företagsform:

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:

Grundare:

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips:

Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:


Industriminnesinventeringen 1987 - 1992:
Historik 1947:
Kristianstadsortens Mejeriförening upa, Rosengårdsvägen, Näsby
Nuläge 1992: Tillverkar ost.
Litteraturkällor: 24, 52 >>>



Källa för faktauppgifter: Industriminnesinventeringen 1987 - 1992


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Mejerier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Litteraturlista från industriminnesinventeringen 1987 - 1992:

2008-04-29

Litteraturlista:
01. Sveriges kalender 1935
02. Skånekalendern 1878, senare delen
03. Skånekalendern 1916
04. Sveriges Privata Företagare
05. Skånekalendern 1862
06. Skånekalendern 1900
07. Skånes kalender 1904
08. Skånes Landsbygds kalender 1924
09. Sveriges handelskalender 1917
10. Skånes kalender  1876
11. Kalender öfver Skåne och Blekinge 1904
12. Sveriges handelskalender 1923

13. Skånska Vattenkvarnar och vädermöllor. Skånes Hembygdsförbunds Årsbok 1980
14. Skånskt Tegel. Skånes Hembygdsförbunds Årsbok 1984
15. Skånska Industriminnen. Skånes Hembygdsförbunds Årsbok 1978
16. Skåne - Hembygdskunskap. Alf Lundgren 1912
17. Handlingar ang. Villands Härad utgivna av Villand Härads Hembygdsförening XXVIII
18. Torsebro Krutbruk i Skåne av Assar M Lindberg. Särtryck ur DAEDALUS 1967
19. Åhus på 1920-talet. Gunnar Bergkvist berättar för Astrid Flood. S:ta Annas Gille
20. Vår by i början av seklet, N Åsum. Kerstin Högfeldt
21. Gärds Härads Hembygds Årsbok, Jubileumsskrif 1985
22. Fantastiska Stärkelsen. Allan- Sigvard Lundin
23. Sveriges Stärkelseproducenters förening 25 år 
24. Svenska Stadsmonografier 1947
25. Kristianstads Byggnadsnämnd 100 år, 1875 - 1975
26. Färlövs sockens historia, Nils Sjöstrand
27. Gärds Härads Hembygds Årsbok 1965
28. Gärds Härads Hembygds Årsbok 1984

29. Boken om Östra Vram
30. Gärds Härads Hembygds Årsbok 1982
31. Skånes Hembygdsförbunds Årsbok 1974
32. Gärds Härads Hembygds Årsbok 1987
33. Gärds Härads Hembygds Årsbok 1980
34. Gärds Härads Hembygds Årsbok 1979
35. Tegelbruk i Sverige. Lars-Eric Olsson, 1987
36. Gärds Härads Hembygds Årsbok 1981
37. Gärds Härads Hembygds Årsbok 1952
38. Boken Fjälkinge
39. Kristianstad. Bild E Liljeroth, text K Neideman, 1949
40. Finlands bryggeri Kristianstad 1839 - 1939
41. Kvarnföreningen 50 år, 1914 - 1964
42. Jubileumsskrift Konsul Carl Nilsson 1863 - 18/12 1943
43. Kejsarkvarnarna 75 år, 1888 - 1963
44. Väv och värv Kristianstads Ylle, femtio år med AB Skånska Yllefabriken
45. Sveriges Städer Band VIII Kristianstad - Simrishamn, 1914
46. Beskrivning över Kristianstads län, städerna Kristianstad, Hässleholm, Ängelholm och Simrishamn
47. Kristianstad. En bildkavalkad genom fyra sekler, Thorsten Andersson och Gunnar Lindbom.
48. Nya Sparbanken i Kristianstad 1897 - 1947
49. Svenskt Industrilexikon 1892
50. Sveriges Handelskalender 1885 - 1886, Stockholm 1885
51. Sveriges Handelskalender 1930. I städerna

52. Kristianstads adresskalender 1947
53. Adressbok för Christianstad Stad 1906
54. Kongl. Telegrafverkets telefonabonnenter i Kristianstad och dess grannskap, januari 1898.

55. Adresskalender för Christianstads stad 1905

56. Adresskalender för staden Kristianstad 1930

57. Kristianstads historia 1614 - 1948. Karl Enghoff
58. Telefonkatalog 1926
59. Kristianstads Adresskalender 1957
60. Kristianstads Adresskalender 1961


Skånemejerier lanserar världens bästa smör

2008-04-25
Direkt från Skånemejeriers hemsida:

I maj lanserar Skånemejerier ett ekologiskt GourmetSmör. Smöret görs på färsk skånsk grädde och tillverkas enligt gammal tradition och hantverk.


Skånemejeriers nya GourmetSmör tillverkas av färsk, skånsk ekologisk grädde på det lilla ekologiska gårdsmejeriet Öllingegård på Själland i Danmark. Smöret tillverkas i en gammaldags liten smörkärna, och syras enligt gammal tradition i två dygn.  GourmetSmör görs på precis samma sätt som Öllingegårds eget smör, som nyligen utsågs till världens bästa ekologiska smör i Ost- och smörmästerskapen i Wisconsin, USA och därmed försvarade sin titel från 2006. 


- När vi nu kliver in på smörmarknaden ville vi vara säkra på att vi har ett smör som är riktigt bra, säger produktchef Marie Ysberg.  Det smakar gott, det bränner inte och det lockar verkligen fram smakerna från andra råvaror.


Flera erkända och professionella kockar har provat GourmetSmör inför lanseringen på den svenska marknaden.


- Redan när man skär i det ser man att det är ett smör att väldigt hög kvalitet, säger Leif Mannerström.  Det är ett väldigt gott smör. Man får en känsla av att det är hemkärnat. 


GourmetSmör kommer inledningsvis att säljas till restauranger och storhushåll.

För ytterligare information kontakta:
Produktchef matlagningsprodukter Marie Ysberg, marie.ysberg@skanemejerier.se,  040 - 31 39 04.
Informationschef Annika Mohlin, annika.mohlin@skanemejerier.se, 040 - 31 39 74.

Tillbaka till Skånemejerier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Scan AB 1980

2008-04-25

Livsmedelsindustri i Kristianstads län, rapport från projekt, juli 1980:

Huvudkontor: Kristianstad
Ägare: Lantbrukskooperationen, ekonomiska förening med cirka 6 300 medlemmar
Tillverkning: Slakt och styckning av svin och storboskap, charkuterivarutillverkning, djupfryst färdiglagad mat, konservproduktion, djurnmatstillverkning, biprodukter. Legotillverkning av konserver.
Råvaror: Medlemmar har leveransplikt och föreningen mottagningstvång beträffande slaktdjur. Råvaror för färdiglagad mat och storkök köps genom organisationer och företag.
Omsättning: 857 miljoner kronor exklusive pristillägg.
Sysselsatta: 924 årsanställda (1979) exkl deltidsanställd skolmåltidspersonal (ca 300) utanför arbetsstället
Marknadsföring: cirka 40 personer för avsättning inom föreningsområdet och till Sveriges Slakteriförbund.
Export: Genom Sveriges Slakteriförbund
Produktutveckling:  Flera pågående projekt bl a varmstyckning av slaktdjur. Samarbete med köttforskningsinstitutet i Kävlinge.
Problem: Motsägande myndighetsbeslut. Prestigeladdade miljövårdskrav. Brist på yrkesutbildad arbetskraft.
Planer: Ökad styckning, lokalmässig utbyggnad 1982 - 83.
Varumärke: Scan, Essman, Tre Kök.

Tillbaka till Scan AB >>>

Tillbaka till Första sidan >>>

Dahls Livsmedel 1980

2008-04-25
Livsmedelsindustri i Kristianstads län, rapport från projekt, juli 1980:

Huvudkontor: Gärds Köpinge
Ägare: familjeföretag Ronny Dahl, Catarina Magnusson,
Tillverkning: nedskärningscentral för styckningsdetaljer såsom huvuden, läggar, bringor till charkuteriråvara, Råvaror: styckningsdetaljer från Kristianstad - Blekinge slkateriförening, slakteriförbundet m fl
Omsättning: 3 -4 miljoner kronor
Sysselsatta: 9 årsanställda
Marknadsföring: Direktförsäljning till charkuterifabriker
Export: Nej
Produktutveckling: Nej
Problem: Periodvis brist på råvara. Prisstopp på styckningsdetaljer

Tillbaka till Dahls Charkuteri >>>

Tillbaka till Första sidan >>>

Önos 1980

2008-04-25
Livsmedelsindustri i Kristianstads län, rapport från projekt, juli 1980:

Huvudkontor: Kristianstad
Ägare: Önos Försäljnings AB ägt av Kent Angergård, Gunnar Wallin, Staffan Lundbom, Bengt Nilsson samt Bengt Igelström. AB Nya Ölandskonserver helägt dotterbolag till AN Önos.
Tillverkning: Sylt, saft, juice, måltidsdricka, marmelad, mos, kompott, gelé, baktillbehör
Råvaror: Frukt, (bl a 1500 ton svenska äpplen), lingon, blåbär. Import av hallon, jordgubbar, apelsin samt konserverad frukt och bär.
Omsättning: 75 miljoner kronor (1979) varav Nya Ölandskonserver AB 10 miljoner kronor
Sysselsatta: 145 årsanställda i koncernen, varav Nya Ölandskonserver 15 årsanställda och 25 säsongsanställda och Önos Försäljnings AB 27 årsanställda
Marknadsföring: Önos Försäljnings AB med rikstäckande säljorganisation. Leverantör till DAGAB, KF, ICA. Cirka 50 % av storköksmarknaden och cirka 10 % av konsumnetmarknaden på sylt och saft.
Export: 1% av omsättningen. Huvudsakligen till Finland.
Produktutveckling:  Fyra anställda för utveckling och kontroll, 0,5 - 1 miljon /år
Problem: Administrationslokalerna spridda. Behov av ett kontroshus. Planändring där kommunens hjälp behövs. Kapital för expansion. Lågt kapacietetsutnyttjande periodvis. Behov av fryslager. Kommande tullhöjning på råvaror och koncentrat men ej färdigvaror.
Planer: Bredda sortimentet genom produktutveckling. Marknadsföring eller företasgköp.
Varumärke: Önos, Ölandskonserver
Övrigt: Världens modernaste anläggning för sylttillverkning.


Tillbaka till Önos >>>

Tillbaka till Första sidan >>>

Gabriels fantasikaka

2008-04-25

Ingredienser:

100 gram smör
3 ägg
2 dl socker
3 dl mjöl
3 msk kakao
2 msk vaniljsocker
1 msk kanel
1 msk kardemumma
1 tsk nejlika
1 tsk bakpulver
1 dl mjölk


Hur gör man:
Vispa ägg och socker pösigt.
Smält smöret och blanda i kryddorna.
Vispa sedan ned kryddor och smör och rör därefter ned mjöl blandat med bakpulver.

ugnen 150 grader
när kakan släpper i kanterna är den färdig.

Recept provbakat av Gabriel Bertilsson, 11,5 år, som just i dag, fredagen 25 april är Prao på Regionmuseet Kristianstad.

Tilllbaka till Receptsamling >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


L.O. Smiths Skånska Spritförädlings AB

2008-04-23

Företagsnamn:  L. O Smiths Skånska Spritförädlings AB

Företagsform: Aktiebolag

Huvudkontor: Karlshamn

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare: Lars Olof Smith

Grundare:

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Gamla Kristianstad och Åhus, Björn Rosenberg, Föreningen Gamla Christianstad, 1986.

Övrigt:

Regionmuseets arkiv: Industriminnesinventeringen 1988 - 1992

Övriga arkiv:


Industriminnesinventeringen 1987 - 1992

Historik: L.O. Smith startade 1878 Espersson som disponent. Höll på tills 1910, 1904 huvudanläggningen i Karlshamn, filialföreståndare Edv. Sandström i Kristianstad. Smiths lager blev Silvervarufabriken, nuvarande Grönroos silversmedja.

Huvudbyggnaden vid Lastageplatsen har därefter inrymt Skånska Spisbrödsfabriken och Kristianstad Boktryckeri.

Nuläge (1988): Möbelinvest.

Litteratur: 11, 47, 54 >>>

Källa för faktauppgifter: Industriminnesinventeringen 1988 - 1992


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>

Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Brännerier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Neumans Spritfabrik

2008-04-23

Företagsnamn:  Neumans Spritfabrik

Företagsform:

Huvudkontor: Kristianstad

Lokalisering av tillverkning: Kristianstad
Ägare: Marcus Neuman

Grundare:

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Gamla Kristianstad och Åhus, Björn Rosenberg, Föreningen Gamla Christianstad, 1986,
Övrigt:

Regionmuseets arkiv: Industriminnesinventeringen 1988 - 1992

Övriga arkiv:


Industriminnesinventeringen 1987 - 1992

Historik: Marcus Neuman, ingenjör på Ljunggrens verkstad expert på brännerimaskiner startade 1885 en spritförädlingsfabrik.

Den var igång till 1917, tills spritförbudet. Bygganden byggdes om till lägenheter och halva kvarteret blev så småningom till garage.

Nuläge(1988): Huset står tomt sedan NVS (ventilationsföretag) flyttade 1985. Rivningshotet hänger tungt.
(1992) Kvarteret är jämnat med marken. Nybygge.

Informant: Yngve Holmgren

Litteratur: 11, 47 >>>.

Foto: Film 21:17-23

 
Källa för faktauppgifter: Industriminnesinventeringen 1988 - 1992


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Brännerier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


48 år i bryggeriers tjänst

2008-04-23

Samtal med Åke Nilsson, i hans och hustrun Gretas hem 18/2 2008.


Namn: Åke Nilsson

Bostadsort: Kristianstad

Född: 1932

Arbetsplatser: Finlands Bryggeriet, Skånebryggerier.


Sommaren 1949 var Åke Nilsson arbetslös. En dag stötte han på en gammal skolkamrat som några veckor tidigare också varit arbetslös.


- Han berättade att han bara gått in på Finlandsbryggeriet och frågat om det fanns jobb och det fanns det. Han fick börja meddetsamma. Jag cyklade direkt till bryggeriet och frågade om det fanns jobb för mig. Kom igen om 14 dagar så har vi jobb till dig, sa disponent Gustav Rosander.


Fjorton dagar senare cyklade Åke till bryggeriet igen. Nu fanns det jobb.


- Kom på måndag så får du börja då. Så lätt var det då. Måndagen den 9 maj 1949 började jag jobba. De frågade inte hur gammal jag var. Jag fick börja på lastbryggan. Backarna med läsk och öl kom på ett transportband genom en lucka i väggen. Det var bara att hugga i och lasta backarna med femtio flaskor i.


Skulle få lägre lön

När lönen skulle betalas ut frågade de Åke om skattsedel och hur gammal han var.


- Sexton, svarade jag, om några veckor fyller jag sjutton. Då ville de ge mig lägre lön. Men jag stod på mig och sa att jag gjort en vuxens jobb och skulle ha en vuxens lön. Jag fick 96 kronor i veckan precis som de vuxna.


När bilarna var lastade och de kört iväg fanns det många andra jobb på bryggeriet. När Åke började fanns det inte längre någon som körde med häst och vagn.


- Fanns det inget annat att göra blev jag skickad att sortera flaskor. Backarna som kom tillbaka från kunderna var blandade vita och bruna. Det var en stående order för den som var utan något jobb. 


- En period skulle vi krossa de gamla knubbaflaskorna. De var inte längre med i produktionen.


Efterhand byttes de gamla stora 50-flaskorsbackarna ut.


- Jag kommer inte riktigt ihåg men jag tror det var 1951 - 52 som de byttes ut mot nya moderna backar som bara innehöll 25 flaskor. Jag tror det var en arbetsmiljöfråga. De gamla backarna var tunga att lasta och lossa.


Vikarierade på olika arbetsställen

Åren från 1949 och fram till 1959 vikarierade Åke på nästan alla olika arbetsplatser som fanns på bryggeriet. Han körde även läskmaskinen och fick rycka in och brygga öl.


- Som tur var aldrig i jästkällaren där var så rått, bara 7 - 8 grader varmt. 1959 fick jag börja följa med i drickabilarna för att lära mig alla drickarundor.


En av drickakörarna blev sjuk i november 1960 och eftersom Åke lärt sig rundorna fick han hoppa in.


- Jag fick ta över hans runda som gick inom gamla stan. Då fanns massor med affärer, restauranger och privata kunder som ville ha något att dricka.


Drickakörarna sålde direkt från bilen. Varje chaufför beställde vad han trodde sig behöva för dagen. All ilastning skedde under lastledaren, lagerchef John Lijleblads ledning.


Finlandsbryggeriet läggs ned

- När jag började som drickakörare sålde vi fortfarande till privatpersoner i deras hem men privatförsäljningen slutade vi med 1961. Jag körde dricka ända till 1994. Under tiden hade fyra rundor blivit två. På eftermiddagen körde vi tillbaka till bryggeriet för att komplettera.


1963 läggs Finlandsbryggeriet ned och blir enbart ett nederlag där öl och lemonad kördes från Malmö för att efterhand köras ut till kunderna.

- 1965 blir det helt nya lokaler för nederlag ute på Vilan mittemot Hvilans mekaniska. När Finlandsbryggeriet lades ner 1963  köptes bryggerilokalerna av kommunen som rev och Skanska byggde höghus. De som i dag kallas Finlandshusen, berättar Åke och fortsätter:


Jobbet som drickakörare förändrades

- På 80-talet förändrades jobbet radikalt. Vi bara körde runt och levererade det som såldes in av de som jobbade på kontoret eller som vi sa förhandsorder. Jobbet blev tråkigare för vi hade inte längre samma kundkontakt. Tidigare kunde jag komma till en kund och fråga vad han ville ha och ofta fick jag svaret "det ser du själv". Allt detta försvann.


Nederlaget på Vilan lades ner 1994 och allt flyttade till Malmö.


- Jag hade tre år kvar till pensionen och skulle få en Prippspension för att jag varit anställd så länge. Men då skulle fler kräva det. Så det ordnades att jag fick nybörjarlön utan krav på att jag skulle arbeta.


Efter 48 år som anställd inom bryggerinäringen har Åke massor av andra minnen.


- Jag minns tydligt den första Volvon, som hette "Snabbe". Den hade nedbyggt flak och den var lätt att jobba från. När vi lastade på morgonen hade vi en strategi att det mest värdefulla skulle stå i mitten för att ingen skulle komma åt det för lätt. Jag fick långt senare veta att skolungdomar hade som sport att försöka stjäla läsk utan att vi drickakörare såg det. Det erkände en grabb som jobbade som hips i en affär som jag levererade till.


Mälteriet lades ned under kriget

Finlandsbryggeriet hade haft eget mälteri men det lades ned under kriget, det andra världskriget.


- Runt 1955 startade bryggmästare Rosander åter mälteriet. Vi hade tre maltvindar där malten tillreddes. Tidigare hade jag hämtat malt från mälteriet i Klippan som ju tillhörde Skånebryggerier. Ibland fick jag även köra till Västra Vrams bryggeri och leverera öl. Det var en stor glädje att för några timmar komma ut på vägarna.


När Åke började jobba 1949 kom bryggmästaren och frågade vad han ville ha som tjänstedricka.


- Vi hade tre dagdricka och fick välja om vi ville ha öl eller lemonad. Jag var ung och ville visa mig stor så jag tog öl fast jag egentligen inte tyckte om det. Men ganska snabbt ändrade jag mig till 2 lemonad och en öl.


Leif Börje-Frid

Tillbaka till Finlands Bryggeriet >>>

Tillbaka till Första sidan >>>

Wennerströms Mineralvattenfabrik

2008-04-23

Företagsnamn:  Wennerström

Företagsform:

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:

Grundare: 1905, A F Wennerström

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips:

Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:

Industriminnesinventering 1987 - 1992:
Historik:
1905 AF Wennerström, Föreningsgatan 96

Litteratur: 55 >>>


Källa för faktauppgifter: Industriminnesinventering 1987 - 1992


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>

Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Bryggerier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Brostorps bryggeri

2008-04-22

Företagsnamn:  Brostorps Bryggeri

Företagsform:

Huvudkontor: Maglehem

Lokalisering av tillverkning: Maglehem
Ägare:

Grundare:

Eventuell nedläggning år: 1960

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips:

Övrigt:

Regionmuseets arkiv: Industriminnesinventeringen 1988 - 1992

Övriga arkiv:

Industriminnesinventering i Kristianstad län 1987 - 1992:
Historik:
Gamla bryggeriet nere vid ån, nu ekonomibyggnad. Dit kom Sigfrid Andersson 1920. Sigfrid Anderssons far Anders Andersson tog över 1922.
Nytt bryggeri byggdes 1948 av Hildur & John Levin. (Hildur Anders Anderssons dotter)
Därefter tog Rudolf "Bryggare" Andersson över och blev siste bryggaren. (Rudolf som till Anders Andersson).
Pripps köpte och använde till nederlag 1960 - 1966.
Informant: Rudolf Andersson.


Källa för faktauppgifter:
Industriminnesinventeringen 1988 - 1992


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Bryggerier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Industriminnesinventeringen 1987 - 1992

2008-04-22

Nedanstående material är hämtat ur Regionmuseets arkiv. Det kommer mera efterhand så håll ögonen öppna. Under de närmaste dagarna kommer jag att lägga in under respektive företag vad jag hittar i arbetsmaterialet. För den som är riktigt nyfiken finns det mycket att läsa om andra kommuner i gamla Kristianstad län. Men jag koncentrerar mig på Kristianstad kommun.
Leif

Industriminnesinventeringen 1987 - 1992

Arbetsplatsminnen, industriinventering 1988, sammanfattning om företag som startade före år 1940, några undantag, inga garantier för att alla företag har hittats, men troligtvis de flesta.


Bryggerier:

26 st. har startats, inget kvar i drift. 17 av dessa nämns första gången under tiden 1900 - 1920, 6 av dessa har startats  på 1800-talet, 5 av dessa i centrala Kristianstad, 2 av dessa hittas uppgifter om först på 1940-talet.


Brännerier:

41 st. 2 kvar i drift Nöbbelövs- Gärds- Skånebränneriet och Vin & Sprit i Åhus. Brännerierna startades från 1870-talet till 1910-talet dessutom har funnits 2 spritfabriker i centrala Kristianstad.


Socker:

Ett sockerraffinaderi fanns på 1950-talet i centrala Kristianstad, dessutom Karpalunds sockerbruk från 1893, som lades ner på 1980-talet.


Stärkelse:

13 stärkelsefabriker har funnits, kvar finns Villands stärkelsefabrik startad 1961.


Mejeri:

19 mejerier jämnt utspridda i kommunen 1 kvar Kristianstads mejeri på Näsby.

Mejerierna startade i de flesta fall på 1890-talet (KMV Mejeriinventering hittade 22 mejerier.


Mjölkvarnar:

50 st. kvar i bruk finns Forshults kvarn  / Kollektivet Moder Jord  samt ....... Kvarn, Åhus sedan 1976, mjölkvarnarna hade ofta även en såg.


Bageri:

4 st. kvar finns Almers bageri. Det lilla antalet beror troligtvis på att bageri var ett enpersonsföretag som inte syns i litteratur som genomgåtts.


Slakteri:

KBS /Scan startade 1925, övriga slakteri förmodligen mest hemslaktare syns inte i materialet.


Charkuteri:

4 företag, varav Håkanssons lade ner på 1980-talet, Charkföretagen kom troligtvis i större utsträckning efter 1940.


Övriga livsmedel:

8 st. därav 3 konservfabriker, 1 äggpackeri, kvar finns Önos 1903 -, Novia 1945 - AB Culinar 1944 - Kommunens livsmedelsindustri har kommit efter 1940.


Olja:

1st. Merkantil


Tobak:

11 st. Tobaksfabriker ingen kvar, 4 av fabrikerna startades under 1700-talet, resterande på 1800-talets senare hälft och Rinkaby cigarrfabrik startades möjligen 1905.


Vatten:

1 st, Arkelstorps helsobrunn 1700-talet - 1912


Ett stycke mejerihistoria

2008-04-21



Bo Karlssons berättelse är illustrerad med ett antal facksimil ur hans egna klippböcker. Ovanstående bild är från Norra Skåne 7 juli 1990.


Bo Karlssons personliga berättelse om sin yrkesbana inom mejerinäringen

Namn: Bo Karlsson
Bostadsort: Kristianstad
Född: 1937

Arbetsplatser: Kört mjölk med häst och vagn till gårdsmejeriet i Ryningsnäs,   Mörlunda Andelsmejeriförening, Hultsfreds Mejeri,   Eksjö Mejeri,   Malmö Mejeriförening,   Lidhults Mejeri,   Svenska Mejeriernas Riksförening Stockholm (SMR),    Skånemejeriers Huvudkontor Malmö,   Skånemejerier Kristianstad.



Foto: Regionmuseet

Spotta ej på golvet
Jag började min mejeribana då det fanns emaljerade skyltar på väggarna i mejerierna där det stod  "Jämlikt 8§ mejeristadgan är tobaksrökning och spottning förbjuden inom mejerilokalerna". Under åren 1974 - 1997 var jag chef för Skånemejeriers ostproduktion och tekniska utveckling inom ostproduktionen.


I samband med Skånemejeriers fusioner och köp blev det verksamhet på följande platser: Kristianstad ysteriet och tidigare Riksosts lager och bitningscentral i Kristianstad, ysteriet i Hörby, Ostgrossisten lager och bitningscentral Patur i Motala, mejeriet i Ljungby, ysteriet i Åstorp och ysterierna i Polen i Tychowo och Gos`cino. Köpet av ostgrossisten Patur i Motala och ysteriet i Åstorp för att avvecklas. Det förstnämnda Patur överfördes till dåvarande Skånemejeriers lagercentral och bitningscentral i Kristianstad och ysteriet i Åstorp till Skånemejerier i Hörby.


Bygg världens modernaste ysteri

Under tre år arbetade jag som produktutvecklare på Skånemejerier och var stationerad på Skånemejeriers huvudkontor i Malmö. En eftermiddag 1974 kom dåvarande VD för Skånemejerier - Einar Helgegren- in på mitt på kontorsrum och sa: "Du skall omgående flytta till Kristianstad och efterträda disponent Helmer Karlsson och bli chef för mejerierna i Kristianstad och Hässleholm dessutom får du fem år på dig att bygga upp världens modernaste ysteri i Kristianstad."


Min mejeribana startade tidigt

Mina föräldrar arrenderade torpställen på det första hade de fyra kor en gris en häst och en fölunge. Torpstället hette Mosseberg och låg cirka 30 kilometer från Oskarsham där föddes jag oktober månad 1937.  De flyttade till större och större torpställen, Hedvigsborg och Kvillemåla. Som 10-åring körde jag mjölken med häst och vagn till mejeriet i Ryningsnäs det var min första kontakt med mejerier. 1950 flyttade mina föräldrar till Mörlunda där vi bodde under tre år.


Som 14-åring fick jag då arbete på Bergs sågverk. Ett rykte kom ut att grannens son som arbetade på mejeriet skulle sluta så jag kontaktade mejeriföreståndaren  Sam Almgren (En riktig skåning) men ryktet var inte sant. Men efter någon månad stod mejeriföreståndaren vid vägen och stoppade mig när jag cyklade hem från Bergs sågverk och sa att nu är det en plats ledig.( Jag förstod aldrig vad hans skånska fru sa).


Jag började på mejeriet efter en vecka den 20/11 1952 och slutade 31/10 1954 därför att mina föräldrar bestämde sig för att flytta till Hultsfred. Jag ville själv stanna i Mörlunda men som 17-åring ansåg de att det var inte lämpligt så det var bara flytta med.




Bildtext, bilden nere till höger: Bo Karlsson i unga år på Hultsfreds mejeri kapslar flaskmjölken.

Bogserade vedkapen från bagageluckan
Jag gick arbetslös i Hultsfred under en kortare tid sedan fick jag anställning på mejeriet i Hultsfred 11/12 1954 där jag slutade 30/9 1960. Under tiden jag bodde i Hultsfred hjälpte jag en arbetskamrat som hade en vedkap vi åkte runt till villaägare och kapade ved han tog 2,50 kronor per kubikmeter och jag fick 50 öre per kubikmeter. Bogseringen av vedkapen gick till så att ägaren till vedkapen satt i bagagerummet i min bil och höll i stången till vedkapen.


En annan arbetskamrat och jag på mejeriet i Hultsfred arbetade också på eftermiddagarna åt Hultsfreds kommun. Kommunen planerade ett mycket stort bostadsområde där vi gick på de tilltänkta gatorna och slog ner långa järnspett tills vi kom till bergrunden eller stora stenar och noterade djupet på utsatta punkter.


God vän med smörmästaren
Under min tid på mejeriet i Hultsfred upphörde mejeriet i Vena och dess mejeriföreståndare Yngve Blomqvist blev smörmästare på mejeriet i Hultsfred. Av någon anledning blev vi mycket goda vänner och under sommartid åkte vi ofta på eftermiddagen i hans Mercedes till hans sommarstuga. Detta påverkade mig så att jag har haft Mercedes i över 45 år ja under de senaste 20 åren två stycken och även vår dotter har en Mercedes vår son har tjänstebil ibland en Mercedes.


En dag då jag stod och paketerade smör sa jag till Yngve Blomqvist att jag också skulle bli mejeriföreståndare. Yngves svar var att mejeriföreståndare kan du aldrig bli. Det var ett intressant svar och av de som tidigare sagt, och även efter, "att det går inte" har det alltid blivit en utmaning för mig.


Övertalades till utbildning
På den tiden fanns det mejerikonsulenter som besökte mejerierna för att kontrollera att mejeriföreståndarna uppfyllde de krav som ställdes på dem. Dessa mejerikonsulenter hade vid sina besök försökt övertala mig att utbilda mig inom mejeriindustrin så jag visste hur jag skulle gå till väga. Kravet var att ha praktikplatser från bondgård och samtliga produktområden i mejeriindustrin. Jag tänkte kanske 5 minuter sedan gick jag och ringde Elevcentralen på Svenska Mejeriernas Riksförening i Stockholm och begärde en elevplats på ett osttillverkande mejeri.


Frågan från Elevcentralen var, "var vill du börja", mitt svar det spelar ingen roll var i Sverige. De blev mycket förvånade. Efter en vecka började jag på mejeriet Eksjö för att fullgöra min ostpraktik under 9 månader. Övrig praktik inom produktgrupperna hade jag klarat av under min tid som mejeriarbetare utom smörtillverkning som jag gjorde på mejeriet i Malmö.


Dessa elevmejerier måste då vara godkända för elevutbildning av Kungl. Lantbruksstyrelsen.


Första utmaningen realexamen

Nu kom första utmaningen det krävdes realexamen för att komma in på mejeriutbildningen i Alnarp. Jag hade under åren läst på Hermods och sökte till Hvilans Folkhögskola där man kunde tenta in. Jag tog realexamen på vinterkursen 1961 -1962 och slutade den 28 april 1962.


Rektorn "Snuffe" försökte att övertala mig att fortsätta och ta studenten på Hvilans Folkhögskola och sa bland annat. att du ser att mejerier läggs bara ner det är ingen framtid för dig. Min praktik i smörtillverkning gjorde jag på mejeriet i Malmö under tiden 2/5 1962 till den 7/7 1962.

Jag hade min utmaning mot Yngve Blomqvist och sökte till mejeriutbildningen i Alnarp. Jag började på Alnarps Mejeriskola den 9 juli 1962 och slutade 6 juli 1963. Mitt mål var att ha stora A i alla ämnen där betyg sattes vilket jag klarade. För att få tag på lite pengar under tiden i Alnarp gick en kamrat och jag upp klockan 2 på nätterna och gallrade betor till klockan 7 på morgonen. Jag tillverkade också smör vissa helger på Malmömejeriet.


I slutet av utbildningen i Alnarp fick jag erbjudande att bli Mejeriföreståndare på mejeriet i Örkelljunga. Jag besökte mejeriet och träffade ordföranden för mejeriet. Mitt beslut blev att detta mejeri hade ingen framtid och jag tackade nej att bli mejeriföreståndare.


Ostmästare i Lidhult

På den tiden hade mejeriindustrin en egen tidskrift där bland annat lediga jobb annonserades. Det fanns en ledig ostmästarebefattning i Lidhult (i Småland nära gränsen till Halland). Jag fick jobbet som ostmästare och började där 15/7 1963. Efter en månad kom mejeriföreståndaren Erik Karlsson tidigt en morgon och gav mig löneförhöjning.  
 

Erik Karlsson blev under min tid i Lidhult även disponent för mejeriet i Ljungby och mejeriet i Lidhult lades senare ner och gick upp i mejeriet i Ljungby. Under min första tid i Kristianstad blev jag erbjuden att överta chefskapet för mejeriet i Ljungby, jag träffade deras styrelse men tackade nej.


SMR bestämde allt

Svenska Mejeriernas Riksförening (SMR) var en organisation i Stockholm som höll greppet över samtliga mejerier i Sverige. De bestämde allt. I mejeritidningen kom en annons att de sökte en assisten till SMR:s produkttekniska avdelning i Stockholm. Jag sökte tjänsten men hade ingen större tanke på att jag skulle få jobbet när de informerade mig att det var över 70 personer som sökt. Men jag fick jobbet och började där den 1/8 1965.

Jag var nästan alltid på resa med bil, tåg och flyg i Sverige och Europa även i USA under tre veckor där jag hann att besöka 29 osttillverkande mejerier. Jag reste ofta tillsammans med agronom Kristian Joost som också var anställd på SMR. Han var estländare och hade rymt från det sovjetiska imperiet i en gammal båt som han och andra agronomer reparerade upp under nätterna. Vi trivdes mycket bra tillsammans.


Rädda att bli kidnappade
Dessa estniska agronomer hade telefonkontakt med varandra varje dag klockan 12 om inte någon svarade blev de mycket rädda därför att de hade inte fått avsäga sig det ryska medborgarskapet. Det hände någon gång i Europa att vi rusade från en restaurang därför att Kristian Joost såg någon misstänkt person. En dag fick de meddelande från ryska ambassaden i Stockholm att de var välkomna dit att säga upp sitt Ryska medborgarskap men de vågade inte gå till ambassaden för de var övertygade om att detta var en fälla och att de skulle sändas till Ryssland.


Jag var också lärare inom osttillverkning på mejeriarbetarekurser. I korthet var mitt uppdrag att förbättra ostutbytet från mjölken, ny maskinteknik och därmed rationaliseringar samt deltaga vid nystart av ysterier och uppdrag för maskintillverkarna Alfa Laval och Wedholms i Europa.


Löste problem vid ysteriet i Falkenberg
Jag var bland annat med för att lösa problem vid igångkörningen av det stora ysteriet i Falkenberg. Alfa Laval hade utvecklat en separator som skulle lösa problemet att små ostpartiklar i vasslen inte fastnade i separatorns skålsats. Efter bara 10 minuters separering hade återvinningen av fett minskat och efter 30 minuter var det helt stopp. 0,2 - 0,4 procent av ystmjölkens fett fanns i vasslen så därför var det stora pengar att spara om vasslen kunde separeras och fettet kunde återinblandas på nytt i ystmjölken.

Jag bad verkstadschefen att skaffa ett långsmalt kar och i änden på detta montera en plåt där överdelen var vikt i 90 grader vinkel. Vasslen pumpades in i karets borttre ända och rann mot den vinklade plåten där ca 10 mm av ovanskiktet på vasslen rann ur karet och ostslammet sjönk till karets botten.

En lösning fanns i Belgien

"Uppfinningen" fungerade till 100 procent, allt fett i vasslen kunde tas till vara och ostslammet pressas till ost. Men jag ansåg att detta var ingen lösning för framtiden och började söka efter annan typ av teknik. Vid ett besök i Belgien på ett icke mejeriföretag fick jag syn på en typ vibratorsil som de använde i sin produktion. Jag kontaktade tillverkaren och fick honom intresserad att utveckla silen så att den passade till vassle. Resultat blev mycket lyckat och första silen monterades på ysteriet i Kristianstad. Företaget fick en bra försäljning i Sverige och andra ysterier i utlandet.Senare fick jag förfrågan från företaget om jag kunde tänka mig att hjälpa till sälja in silen i Polen och Baltstaterna. Jag tackade nej till erbjudandet.


Efter 2 år med placering i Stockholm begärde jag förflyttning till SMR:s kontor i Malmö beroende på att min fru och barn bodde i Klippan i Skåne. En av mina kompisar på SMR och jag bestämde oss för att vi skulle sluta på SMR den 31/12 1968 vilket vi höll.


 

Bildtext från vänster: Från Kristianstadsbladet 26 september, 1988, reportage från ostmässa i Skara.
Bo Karlsson visar upp en av de ostar han själv skapat, Bon Appétit.

Utvecklade Bon Appétit
Min tidigare chef på SMR i Stockholm hade börjat som produktteknisk chef på Skånemejerier så det var han som ställde frågan till mig om jag kunde tänka mig att börja på Skånemejerier. Jag började på Skånemejeriers huvudkontor i Malmö den 3 januari 1969 som ansvarig för kvalité - och produktutvecklig på Skånemejeriers fyra ysterier. Han gav mig ett år att utveckla en ny dessertost som döptes till Bon Appétit och exporterades även till Norge och Polen. Men tyvärr bestämde senare den nya ledningen för Skånemejerier att denna produktion skulle läggas ner.

Under tiden på huvudkontoret läste jag under ett år på kvällar och helger en livsmedelskurs på Lunds Tekniska Högskola.


En eftermiddag i början på mars månad 1974 kom dåvarande VD Einar Helgegren på  Skånemejerier in på mitt kontorsrum och gav en order att, "nu skall du flytta till Kristianstad och du har fem år på dig att bygga världens modernaste mejeri. Sedan skall du komma tillbaka till huvudkontoret för nya uppdrag."


Nu blev jag äntligen mejeriföreståndare
Vi hade nu flyttat familjen till Löddeköpinge utanför Malmö och bott där i cirka fyra år och efter att bott i radhus under två år byggde vi en villa många tårar föll från min fru när jag glad i hågen kom hem och sa att måste vi flytta till Kristianstad.


Jag flyttade till Kristianstad efter fyra dagar och efterträdde disponent Helmer Karlsson som var chef för mejeriet i Kristianstad och Hässleholm. Där fick Yngve Blomqvist, jag blev mejeriföreståndare för två mejerier på en gång, Men tyvärr hade Yngve dött så jag fick aldrig bevisa för honom att jag kunde bli mejeriföreståndare.




Bildtext, från SST, 18 septmebr 1979: Här ska "födas" en ost på 13 kg var tjugoandra sekund, när ysteriet är i full drift, berättar disponent Bo Karlsson. I fonden en hel glasvägg där de som jobbar i ysteriet kan titta ut men ingen utifrån kan se in. Så småningom ska folket få en spegeldamm framför fönsterväggen också. Bild Claes Dahlqvist.

Med det nätverk och kunskap jag fått på min tid på SMR startade jag projektet att bygga världens modernaste ysteri. Det gällde att rationalisera tillverkningen och ta bort allt manuellt arbete och den metod som använts under flera hundra år.


En enkel beskrivning av den manuellt styrda ystningsprocessen:

1.   Att pastörisera mjölken.


2.   Att fylla rätt mängd mjölk i ostkaret.


3.   Att värma mjölken i ostkaret till rätt löpläggningstemperatur


4.   Tillsats av löpe, kalciumklorid och salpeter.


5.   Efter cirka 30 minuter kolla att mjölken koagulerat och bryta  koaglet manuellt genom att föra ett nätgaller och dra det genom koaglet i olika riktningar.


6.   Att manuellt sköta alla tider för förrörning, mellanrörning och efterrörning samt rörverktygens hastighet, tillsättning av vatten för att reglera surhetsgraden, avtappning av vassle vid tre tillfällen samt att höja temperaturen vid tre tillfällen under processen.


7.   Att manuellt fånga upp ostmassan i håvar eller att pumpa ostmassa och vassle över en vibratorsil till ostformar med linneduk som sedan lyftes in i pressar 5 - 6 i höjd.


8.   Att under presstiden som var cirka 17 timmar manuellt ta ut osten från pressen ta av form och linneduk, vända osten och på med linneduk och formen igen och i pressen igen, detta utfördes tre gånger under dessa 17 timmar.


9.   Att manuellt stämpla varje ost med mejerinummer, tillverkningsdatum och fetthalt.


10. Att mycket manuellt analysera osten i mejeriets laboratorium.


11. Att på vagnar köra osten till saltlakebassänger och manuellt "snurra osten tre gånger under det dygn den låg i saltlaken.


12.  Att på vagn transportera osten till färskostlagret där ost och hyllor som osten låg på skulle vändas manuellt varje dag under tre veckor.


13. Att manuellt köra osten till mognadslagret där osten låg cirka tre månader. Att manuellt antimögelbehandla osten.


14. Att var eller varannan vecka manuellt doppa osten i paraffin.


15. Innan osten fick säljas kom en inspektör från KMÄ (Kontrollanstalten för Mejeriprodukter och Ägg). Ystningarna blev då antingen godkända för runmärket eller underkända.


16. Till slut manuell utlastning av osten.


17. För dessa människor som arbetade i ysteriet var det ett mycket slitsamt arbete.


18. Från varje ystning som var runmärkt kallade KMÄ senare in en ost till KMÄ:s kontrollanstalt för ytterligare en kvalitetsbedömning. Bedömningsnämnden bestod av tre auktoriserade bedömare (Jag hade klarat certifikatet och satt med som bedömare). Fyra egenskaper bedömdes, det var yta, textur, konsistens samt lukt och smak. Poängskalan var från ett till fem poäng. Beroende på poängkombinationen mellan poäng tre till fem fick mejeriet ett extra tillägg per kilo per ystning.


19.    Att förbättra kvalité på biprodukten vassle och marknadsföra vasslen som ett foder till grisar.




Bildtext från Tidningen Land, 20 novemner 1981: I det toppmoderna ysteriet arbetar endast fyra personer per skift. (Vid manuell drift skulle det behövas 74). Från övervåningen har disponent Bo Karlsson fin uppsikt över osttilverkningen.

Nu skulle ostillverkning moderniseras

Mitt uppdrag var att utveckla världen modernaste ysteri och då var det viktigt att använda datatekniken att bevaka tillverkningsprocessen samt att ifrågasätta allt som var tradition sen flera hundra år. Inte en mänsklig hand skulle vidröra osten under hela processen. En del av ägarna till Skånemejerier och mejeristerna sa "det går inte". Och då måste jag visa att det går.


En ystningstank utvecklades tillsammans med Alfa Laval som gav betydligt bättre utbyte av mjölkens beståndsdelar till ost.


Paraffinet ersattes med vax. Bismaken och torkranden i ostskorpan försvann och ostens konsistens och smak blev bättre. Lagersvinnet, huvudsakligen vattenavdunstning, minskade med cirka 3 procent.

Nedan beskrivs i punktform förändringen:

1. Dataprogram utvecklades som skötte alla delprocesser fram till att osten

lämnade färskostlagret. Det var inte så att datorn visste hur den skulle tillverka ost det var ostmästaren som talade om vad datorn skulle göra. Ystningsprocessen måste ständigt förändras beroende på årstid och mjölkråvarans beskaffenhet.


2. Det tog tre år att utveckla en plastform för pressning av osten utan duk och vändning tillsammans med Laude plastfabrik i Holland. Resultatet blev att ingen manuell hantering behövdes. Presstiden minskades från 17 timmar till 2 timmar formarna tömdes utan en mänsklig insats, osten gick till saltlakebassängerna och de tömda formarna och locken gick till en diskmaskin och åter till formningsmaskinen för att fyllas på nytt.


3. En formningsmaskin till att fylla ostformarna vidareutvecklades tillsammans med ett verkstadsföretag i Holland.


4. Osten stämplades automatiskt på bandet till saltlakebassängerna. Osten transporterandes på band till saltlakebassängerna. I stället för manuell vändning i bassängerna var det datorstyrda rullar som enligt dataprogram doppade osten i laken. Från saltlakebassängerna gick osten på transportband till färskostlagret där den automatiskt lades på hyllor som sedan via dators hjälp varje dag vände både ost och hyllor. Färskostlagret utvecklades tillsammans med Van den Elten.


5 Antimögelbehandlingen av osten togs bort samt kalcuimklorid och tillsatsen av salpeter i vasslen minimerades.

6. Osten gick på transportband till mognadslagret där den automatiskt lades på hyllor i containrar. En truck transporterade ostställen till och ifrån de två obemannade vaxningsmaskinerna och intervallerna mellan doppningar kunde utökas till var sjätte vecka. Den automatiska doppningen av ost utvecklades av Hanséns verkstäder AB i Kristianstad (Dåvarande ägare Nils Hansén). Utvecklingen av det speciella vaxet gjordes i samarbete med Danske Voxefabrik (Ib Branderup).

7. Analyser av ostens sammansättning utföres nu helautomatiskt med analysmaskin. Ja, alla manuella ingrepp i beskrivningen av den gamla tekniken från punkt 1 till punkt 14 automatiserades.


Ingen mänsklig hand rör osten fram till och med punkt 14. Genom lobbingarbete upphörde KMÄ och vi bedömer osten själva. Senare automatiserades även utlastningen av osten.

8.  4 år och sex månader efter att projektet startade var det invigning. Jag visade en grupp förtroendevalda mjölkproducenter den nya anläggningen. När vi stod på visningsaltanen och tittade ner på tillverkningen så sa de "att det visste vi att det skulle inte gå att automatisera som du har sagt du bara simulerar en tillverkning". Då blev jag förbannad efter allt misstänkliggörande och sa varför i helvete tror ni inte att produktionen är igång. Svaret blev att vi ser inte en människa. Det var två operatörer som höll uppsikt över processen men eftersom allt fungerade perfekt var de inte där och det kom en 13-kilosost exakt var 20 sekund.





Bildtext från Kristianstadsbladet 20 januari 1995: Industrigatan? Nej, den borde nog heta Ostgatan, tycker Bo Karlsson, Skånemejerier i Kristianstad. Bild: Per Rosenquist.

Uppdraget slutfört

Ja, nu var uppdraget utfört och jag skulle flytta tillbaka till Skånemejeriers huvudkontor i Malmö. Men min fru reagerade på samma sätt som när vi flyttade till Kristianstad. Jag stannade kvar i Kristianstad som produktionschef och teknisk chef för Skånemejeriers ostproduktion i Sverige och Polen samt nya uppdrag som lades i min befattning.


Alla länder i världen som tillverkade ost besökte Skånemejerier i Kristianstad jag blev tvungen för att hinna med mitt jobb att anställa en guide och de besökande företagen fick betala en avgift för besöket till Skånemejerier.

Jag har under min tid i mejeriindustrin fått flera utmärkelser i form av stipendier och andra utmärkelser.

Som avslutning vill jag säga att det varit ett fantastiskt liv att från att köra mjölk med häst vagn till gårdsmejeriet i Ryningsnäs till att vara med att utveckla världens mest automatiserade ysteri. Då alla sa att det går inte att göra så.

Det var också intressant att utveckla de två polska ysterierna och förbättra deras tekniska utveckling samt rationalisering.

Till den yngre generationen

Ett ord till vår yngre generation sätt mål gör vad du tror på och bry dig inte om vad andra säger.


1997 lämnade jag min befattning för uppdrag i Estland, Litauen och Lettland för att undersöka om det fanns något eller några intressanta ysterier att köpa, så jag reste kors och tvärs i dessa länder. Besökte ett av världens största ysteri och mejeri i Estland som Alfa Laval sålt till Sovjetunionen  som är en kopia av ysteriet i Kristianstad. Men efter att Sovjetimperiet nyligen fallit stod mejeriet helt utan mjölk och det var de inte ensamma om.


Förutom detta ysteri byggde Alfa Laval ytterligare två jätteysterier i Sovjeunionen som också var en kopior av ysteriet i Kristianstad.

Något köp av ysterier blev det inte och jag slutade på Skånemejerier år 2000. Jag vill tacka alla samarbetspartners för det här projektet som blev så lyckat.

Bo Karlsson

Tillbaka till Skånemejerier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Vä bränneri

2008-04-18

Företagsnamn:  Vä bränneri

Företagsform:

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:

Grundare:

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips:

Övrigt:

Regionmuseets arkiv: Rättzén, Bengt, (1996): Bränt va´de här! Minnesskrift 1907 - 1996. (RM)

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter: Bränt va´de här!


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Gärdsbränneriet ek. för. >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Hovby bränneri

2008-04-17

Företagsnamn:  Hovby bränneri

Företagsform:

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:

Grundare:

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Rättzén, Bengt, (1996): Bränt va´de här! Minnesskrift 1907 - 1996. (RM)

Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter: Bränt va ´de här!


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Gärdsbränneriet ek. för. >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Huaröd bränneri

2008-04-17

Företagsnamn:  Huaröd Bränneri

Företagsform:

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:

Grundare:

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Rättzén, Bengt, (1996): Bränt va´de här! Minnesskrift 1907 - 1996. (RM)

Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter: Bränt va ´de här!


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Gärdsbränneriet ek. för. >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Mosslunda bränneri

2008-04-17

Företagsnamn:  Mosslunda bränneri

Företagsform:

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:

Grundare: 1910

Eventuell nedläggning år: 1967

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Rättzén, Bengt, (1996): Bränt va´de här! Minnesskrift 1907 - 1996. (RM)

Övrigt:

Regionmuseets arkiv: Sofie: KCH009661, KCH009662, KCH009663, KCH009664

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter:  Bränt va ´de här!


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Gärdsbränneriet ek. för. >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Skättilljunga bränneri

2008-04-17

 
Bildtext: Skättliljunga-bränneri foto tagna av Yngve Holmgren,

Företagsnamn: Skättilljunga bränneri

Företagsform:

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:

Grundare: 1890

Eventuell nedläggning år: 1967

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Rättzén, Bengt, (1996): Bränt va´de här! Minnesskrift 1907 - 1996. (RM)

Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter: Bränt va ´de här!


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Gärdsbränneriet ek. för. >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Sätaröd bränneri

2008-04-17

Företagsnamn:  Sätaröd bränneri

Företagsform:

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:

Grundare:

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Rättzén, Bengt, (1996): Bränt va´de här! Minnesskrift 1907 - 1996. (RM)

Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter: Bränt va´ de här!


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Gärdsbränneriet ek. för. >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Västra Vrams bränneri

2008-04-17

Företagsnamn:  Västra Vrams bränneri

Företagsform:

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:

Grundare:

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Rättzén, Bengt, (1996): Bränt va´de här! Minnesskrift 1907 - 1996. (RM)

Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter: Bränt va´de här!


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Gärdsbränneriet ek. för. >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Östra Vrams bränneri

2008-04-17

Företagsnamn:  Östra Vrams bränneri

Företagsform:

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:

Grundare:

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips:

Övrigt:

Regionmuseets arkiv: Rättzén, Bengt, (1996): Bränt va´de här! Minnesskrift 1907 - 1996. (RM)

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter: Bränt va´de här!


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Gärdsbränneriet ek. för. >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Norra Åsums bränneri

2008-04-17

Företagsnamn:  Norra Åsums bränneri

Företagsform:

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:

Grundare:

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Rättzén, Bengt, (1996): Bränt va´de här! Minnesskrift 1907 - 1996. (RM)

Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter: Bränt va´de här!


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Gärdsbränneriet ek. för. >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Gringelstad bränneri

2008-04-17

Företagsnamn:  Gringelstad bränneri

Företagsform:

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:

Grundare:

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Rättzén, Bengt, (1996): Bränt va´de här! Minnesskrift 1907 - 1996. (RM)

Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter: Bränt va´de här!


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Gärdsbränneriet ek. för. >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Gärdsbränneriet ekonomiska förening

2008-04-17

Företagsnamn: Gärdsbränneriet ek. för.

Företagsform: Ekonomisk förening

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning:
 
Ägare: Gringelstad bränneri,   Hovby bränneri,   Huaröd bränneri,   Mosslunda bränneri,   Skettilljunga bränneri, Sätaröd bränneri,   Vä bränneri,   Västra Vram bränneri,   Norra Åsum bränneri,   Östra Vram bränneri


Grundare: 20 maj 1967 avhölls första stämman

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning: Råsprit

Råvaror: Vete

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Rättzén, Bengt, (1996): Bränt va´de här! Minnesskrift 1907 - 1996. (RM)
Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter: Bränt va´de här!


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>

Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Brännerier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


AB Skånebrännerier livsmedelsinventeringen 1980

2008-04-17

Från: Livsmedelsindustri i Kristianstads län, rapport från projekt, juli 1980:

Huvudkontor: Kristianstad

Ägare: Vin & Spritcentralen (50%) Svergies Bränneriintressenter ekonomisk förening (50%)

Tillverkning: Råsprit. Hela produktionen för Vin & Spritcentralens räkning.
Råvaror: Fabrikspotatis från 1300 kontraktsodlare i östra Skåne, spannmål och försockringsenzym.
Omsättning: 85 miljoner kronor
Sysselsatta: 28 årsanställda, cirka 15 säsongsanställda under kampanjtiden  september - juni.
Marknadsföring: Hela spritproduktionen legotillverkning för Vin & Spritcentralen
Export: Nej
Produktutveckling: Processutveckling för ökad energibesparing.
Problem: Inga större problem. Verksamheten anpassad till det hårt reglerade produktionssystemet.
Planer: Tankar på ökad kapacitet.
Varumärke:

Tillbaka till Sveriges Bränneriintressenters Trading AB >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


V&S Group livsmedelsinventeringen 1980

2008-04-17
Från: Livsmedelsindustri i Kristianstads län, rapport från projekt, juli 1980:

Huvudkontor: Stockholm
Ägare: Svenska staten
Tillverkning: Kryddsprit, likörer, starkvin, tappning av likörer, cognac och punsch. Destillation av råsprit och cellulosasprit.
Råvaror: Råsprit från AB Skånebrännerier, socker, råsaft, frukt, bär samt import av kryddor.
Omsättning:
Sysselsatta: 55 årsanställda
Marknadsföring: Genom huvudkontoret och Systembolaget AB
Export: Förekommer i mindre skala
Produktutveckling: Eget laboratorium
Problem: Konkurrensen från utlandet.
Planer:
Varumärke:

Tillbaka till V&S Group >>>

Tillbaka till Första sidan >>>

KonsumBagarn livsmedelsinventeringen 1980

2008-04-17

Från: Livsmedelsindustri i Kristianstads län, rapport från projekt, juli 1980:

Huvudkontor: Kristianstad, KFs bageriavdelning i Stockholm
Ägare: Kooperativa förbundet
Tillverkning: matbröd, kaffebröd och konditorivaror.
Råvaror: Mjöl, bagerifett, socker, sirap, jäst, salt
Omsättning:
Sysselsatta: 150 årsanställda
Marknadsföring: Telefonorder. Bearbetning av butiker och central marknadsföring. Distribution inom nordöstra Skåne, Blekinge och södra Småland.
Export: Nej.
Produktutveckling: Egna försök samt av KFs bageriavdelning centralt framtagna produkter 
Problem: Brist på yrkesarbetare och lokalvårdare.
Planer:
Varumärke: KF-bageriet
Övrigt: Bageriet arbetar självständigt inom verksamhetsområdet som omfattar nordöstra Skåne, Blekinge södra och östra Småland samt Öland. Redovisningsansvar gentemot KF föreligger.
Kooperativa Förbundet Bagerierna i sydöstra Sverige, bageriet i Kristianstad. Arbetsställe även Kalmar
.


Ovanstående uppgifter stämmer fortfarande enligt nuvarande VD Sten Lindström, 2006-11-28


I början på 90-talet döptes alla 35 bagerierna inom KF-sfären om från Konsumbagarn till Juvelbagerierna utom Sydöstbagerierna Ekonomisk Förening, som bageriet i Kristianstad heter som juridisk person. Sydöstbagerierna fick nu ensamma bära varumärket Konsumbagarn.

Juvelbagerierna såldes till det danska bageriföretaget Schulstad.

Tillbaka till KonsumBagarn >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Karpalunds Ångbryggeri AB

2008-04-16

Företagsnamn: Karpalunds Ångbryggeri AB

Företagsform: AB

Huvudkontor: Karpalund

Lokalisering av tillverkning: Karpalund
Ägare:

Grundare: 1884

Eventuell nedläggning år: 1942

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips:

Övrigt:

Regionmuseets arkiv: Den Skånska livsmedelsindustrin, 2005:64, Henrik Borg.

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter:


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>


Tillbaka till Bryggerier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>

Bryggeri Åkesson

2008-04-16

Företagsnamn:  Bryggeri Åkesson

Företagsform:

Huvudkontor: Vilan

Lokalisering av tillverkning: Vilan
Ägare:

Grundare: 1947

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips:

Övrigt:

Regionmuseets arkiv: Industriminnesinventering 1987 - 1988, av Torgny Fransson, Monica Berger, Evelyn Thomasson


Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter: Industriminnesinventering 1987 - 1988


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Bryggerier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Något om brännerier

2008-04-16

Några klipp ur Gärds Härads Hembygdsförening, jubileumsskrift 1935 - 1985:


Brännerierna i Gärds Härad, Yngve Holmgren:


" ... Redan för tiotalet år sedan, då 'Nubbelöv' var nytt, men sista 'gamla' (men väl moderniserade) bränneriet - det i Tomelilla - ännu var med och hjälpte till, kunde 26 arbetare tillverka 27 miljoner liter potatissprit medan det så sent som 1950 hade gett 475 man direkt sysselsättning vid 93 brännerier i hela riket att få fram samma produktionsresultat.


... Året 1919, som är något av en vändpunkt i skånsk brännerihistoria - därefter tar nedläggningarna överhanden - fanns det 27 brännerier i Malmöhus län och 71 i Kristianstads län, varav ej mindre än 26 inom Gärds härad. Hur man än ser på spriten i ett vidare perspektiv, kan det bara konstateras, att Gärds härad är något av den svenska brännerinäringens hembygd och hjärta.


... Brännerierna var den sista svenska industrigren som regelmässigt använde den gamla traditionella kolvångmaskinen som drivkraft. När bränneriepoken upphörde, slutade alltså även ett skede i svensk teknikhistoria, helt obemärkt."


Men som sagt: det finns massor kvar att läsa i jubileumsskriften. Kom gärna in på Regionmuseet och läs resten. Eller ta kontakt med Gärds Härads Hembygdsförening.

Leif

Tillbaka till Brännerier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Balsby Bränneri

2008-04-15

Företagsnamn:  Balsby Ångbränneri

Företagsform: Bolag med 11 delägare

Huvudkontor: Balsby

Lokalisering av tillverkning: Balsby
Ägare: 11 delägare

Grundare:

Eventuell nedläggning år: 1957

Tidigare ägare:

Tillverkning: Brännvin

Råvaror: Potatis, råg.

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Nosabybygdens historia, (2005): framtagen i studiecirkel 2000 - 2005.

Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter: Nosabybygdens historia 


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Brännerier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Ålexporten i Åhus

2008-04-14

Företagsnamn:  A B Ålexporten

Företagsform:

Huvudkontor: Åhus

Lokalisering av tillverkning: Åhus
Ägare:

Grundare: 1921, Sven Wilhelm Nilsson, Anders Nilsson, Malmö och Carl Brammer, Danmark. 1938 tog Sven-Wilhelms son Henning W Nilsson fram till 1972.

Eventuell nedläggning år: 1972 såldes företaget men 1975 övertog sonsonen Sven Wilhelm Nillson företaget till 1980.


Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Nilsson, Walter (1994): Svärd och överheten, skröna från Ålakusten, Förlag Tre böcker. Nilsson, Walter, (1996): Svärds sista vinter. Förlags AB Gondolin.

Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter: Sven-Wilheln Nilsson, I Sankta Annas Gilles årsbok 1996.


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till  Ålarökerier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Cigarrfabriken i Bäckskog

2008-04-14

Företagsnamn:  Cigarrfabriken i Bäckaskog

Företagsform:

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:

Grundare:

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips:

Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter:


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Tobak  >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Arkiven

2008-04-14
En kategori är ändrad från Föreläsningar till Arkivmaterial.

Arkivmaterial kommer efterhand att fyllas med noteringar om vad som finns i arkiven i:
Folklivsarkivet i Lund
Föreningen Industrihistoria i Skåne
Kristianstad kommun / Klara
Landsarkivet i Lund,
Nationell Arkivdatabas,
Regionmuseet Kristianstad,
Skånes Hembygdsförbund
Skånes Näringslivsarkiv 


Föreläsningar kommer att publiceras under Senaste nytt.

Tillbaka till Första sidan >>>

Dokument i Regionmuseets arkiv

2008-04-14

I Regionmuseets arkiv finns dokument om tobaksodlare men väldigt lite om tobaksfabriker.


A0307 D1:1

Årsredovisningar 1949, 1950, 1960, 1963


Medlemsförteckning i Tobaksodlareföreningen år 1935, inträdesavgift 50 öre.


Stadgar för Tobaksodlareföreningen och även om verksamheten.


Inkommande handlingar korrespondens med myndigheter och liknande.


1936 års räkenskaper.


A0307 D1:2

Förteckning över anmälda odlare i riket 1937, 1943, 1945.


A0307 A1:1

Utgående handlingar från Tobaksodlareföreningen

Protokoll 1935 - 1958

Protokoll 1958 - 1964


P. Svenssons Cigarrfabrik i Åhus

2008-04-14

Företagsnamn: P. Svenssons Cigarrfabrik

Företagsform:

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare:

Grundare: 1877, Per Svensson

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning: Cigarrer

Råvaror:

Omsättning: 1895, årsproduktion av 400 000 cigarrer. 1904, årsproduktion 1,5 miljon cigarrer.

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling: Svenska Tobaksmonopolet tar över all verksamhet med tobak 1915.

Varumärken:

Litteraturtips: Tillberg, Tomas, (2007): Per Svensson - Cigarrkungen, S:ta Annas Gille, nr. 47.

Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter: Tomas Tillberg.


Berättelser >>>  Cigarrkungenshus i Åhus, klicka på Historia >>>

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Tobak  >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Allmänt om tobaksbruk

2008-04-11
Från Kulturens årsbok, 1938. Ur tobakens historia, av Sven T Kjellberg:

"Då den nya världens många påfund jämföras med den gamlas enfaldighet, har man skäl att fägna sig åt rätt mycket; men så är ock åtskilligt, som vi hava fått lära, till mera skada än gagn. De gamle kände varken brännvin, te, kaffe eller specerier, ja, icke en gång sockret, som nu är förnämsta kryddan på all mat och på vilken våra hushåll använda stora penningar: att förtiga tobaken, som gått längre och vidare än något av de förra, så att redan knappt något folkslag i världen är så belevat, och intet så vilt, som icke vet av tobaksrökning. Ingen kan neka, att ju Amerika var det största fynd, som någonsin blivit upptäckt; men av allt vad som fanns i denna  nya världen, har ingenting blivit till så allmänt bruk som tobaken, denna nya världens eget alster."

Så inleder Carl von Linné ett tal som han höll i Vetenskapsakademien år 1753.

Vidare får vi veta ur Kulturens årsbok:

- ... I vissa trakter invirades de torkade bladen i ett majsblad eller ett täckblad av mjuk bark, varefter man tände eld i ena ändan av rullen och sög in röken genom den andra. På andra håll satte man eld på bladen och drog in röken i näsan med hjälp av ett rör, vars gaffelformiga del stacks in i näsborrarna, eller använde sig av grässtrån. Både rullen och dessa rör eller strån kallades av infödingarna tabacos. Tobak är sålunda icke det ursprungliga namnet på växten, som innehåller dessa narkotiska egenskaper, utan på de redskap man nyttjade vid rökningen. 

- Engelsmännen voro de första, som på allvar slogo sig på tobaksrökningen.

- 1637, det första år, från vilket några siffror föreligga, infördes 1. 714 skålpund tobak och 892 dussin tobakspipor till Sverige. Lustigt nog härstammar den äldsta hittills kända uppgiften om tobaksrökande från studentkretsar. 1629 blev några studenter ådömda till carcer, d. v. s. fängelse, för slagsmål, som uppstått av den grund, att en i laget icke ville röka.

- År 1741 beslöt regeringen utfärda 'Förbud emot tobaksrökandet av ungt folk, under 21 år'. Det kan vara av intresse att taga del av huru detta förbud motiverades. 'Som förfarenheten visar, det icke allenast svåra olyckor och eldsskador sig ofta tilldragit genom tobakseldens vårdslösa handhavande, utan ock att ungdomen utav förvett och oförstånd medelst tobaksrökande förskämt hälsan och förtärt mera än de varit i stånd att förtjäna till föda, underhåll och nödigt behov, vilket de vid mognare ålder med skada  måste ångra; så har kongl. maj:t uppå riksens ständers föreställning här med velat förordna, det all ungdom i gemen, av vad stånd den vara må, vara förbudit att röka tobak vid 2 daler silvermynts plikt för varje gång.'

- Några år därefter pålade staten en särskild 'Consumtionsaccis' för nyttjande av rök- och snustobak och delade upp folket i fyra grupper efter förmögenhet. Högsta avgiften betalade adel, präster, ståndspersoner och borgare i större städer, vilka erlade en daler silvermynt om året för rätten att röka och 16 öre för att snusa. Lägsta avgiften, 4 öre, erlade allmoge, drängar, bruks- och arbetsfolk på landet.

- År 1771 är k. maj:t nog chevaleresk att utfärda en kungörelse att 'Qwinnokönet' ej behövde erlägga någon tobaksavgift."

Ja, det finns massor med läsning så jag rekommenderar ett besök på bibliotek eller i Minnesluckan på regionmuseet för att läsa hela essän om tobakens historia.

Leif


Litteraturtips:

Kulturens årsbok, 1938.
Lilla Paris, Gunnar Lindbom, 1980. Minnesskrift utgiven med anledning av Svenska Tobaksmonopolets tjugofemåriga verksamhet, 1915 - 1940, Stockholm, 1940. Tobaksdoft, minnen och mångfald - Tobakslador i Skåne 2006, Mattias Burman, Ann-Christine Ernstedt och Åsa Jakobsson

Cigarrfabriken i Rinkaby

2008-04-11

Företagsnamn: Cigarrfabriken i Rinkaby

Företagsform:

Huvudkontor:

Lokalisering av tillverkning: Rinkaby
Ägare:

Grundare:

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning: Cigarrer

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Månsson J, Magnus, (2000): Från våg till våg. Småskrifter utgivna av S:ta Annas Gille, nr. 44.

Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter: Magnus J Månsson


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Tobak  >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Skepparslövs Mejeri

2008-04-10

Företagsnamn:  Skepparslövs Mejeri

Företagsform:

Huvudkontor: Skepparslöv

Lokalisering av tillverkning: Skepparslöv
Ägare:

Grundare: 1892

Eventuell nedläggning år: 1939

Tidigare ägare:

Tillverkning:

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips:

Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter:


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till mejerier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Fiskarstek kan bli en kärleksstek

2008-04-10
I dag var jag på besök i Åhus på Anders Håkansgården och S:ta Annas Gille. En man kom med en mängd tidningsurklipp ivriga händer började genast sortera. Bland alla artiklarna  hittade vi detta recept på torsk som vi tror är från saligen avsomnade tidningen Arbetet. Artikeln är från den 24 november 1974. Tidningen hade tydligen en tävling men Eugen Montelins recept är utom tävlan.

Från tidningsartikeln citerar jag:

"Det är konstnär Eugen Montelin i Åhus som har lämnat receptet. Eugen Montelin har forskat mycket i fattigmans fiskrätter - han har uppemot 50-talet recept. Han har t ex framträtt i TV tillsammans med Lasse Holmqvist (som sitter med i vår jury) och där lagade de båda matglada herrarna "Fiskarens leverkokta torsk".

Men i dag bjuder Eugen Montelin på Fiskarstek. Eller med ett annat namn: Kärleksstek.

- Fiskarstek är det korrekta namnet, förklarar Eugen Montelin, men rätten har fått många andra benämningar. Den användes som festmat hos det enkla folket, vid födelsekalas, bröllop, barndop och begravningar.

- Namnet Kärleksstek härstammar från bröllopsfestligheterna och barndop.

Här är receptet:

Fiskarstek för 4 personer.

Rensa en torsk på ca 1,5 kilo. Om möjligt ska huvudet sitta kvar. Skölj försiktigt, tvätta den ej. Tag en braspanna, smöra den väl, täck den smörade botten med ett lager lökskivor (vanlig gul lök), över detta skall läggas ett lager tomatskivor (har ni inte tomater hemma kan ni ta tomatpuré). Nu är braspannan färdig.

Ta sedan den rensade torsken, skåra den med ett 10-tal tvärsgående skåror över ryggen, ta en burk ansjovisfiléer, placera filéerna i torskens ryggskåror. Lägg därefter torsken på bädden i braspannan.

Slå ansjovisspadet över torsken, salta och peppra efter behag, sätt in den i ugnen mellan 200 - 225 grader och stek. Vid behov späd steken med lite vatten, men försiktigt. Känn efter med en sticka när rätten är färdig. Blir god som den finaste oxfilé.

PS. Om du har en skvätt vitt vin, slå lite över steken, den mår väl av det - och det gör du också!

Avslutningsvis skall omtalas att Fiskarstek är en av de goda Österlen-rätterna."

Så långt Eugen Montelins recept.

I dag är torsk inte fattigmansmat och vi använder väl inte ens det uttrycket.

Laga, smaka och njut. Om du lagar Fiskarstek skriv gärna i Kommentarer hur rätten och festen blev.

Leif Börje-Frid

Tilllbaka till Receptsamling >>>

Tillbaka till Första sidan >>>

Bilder från AB Håkansson eftr.

2008-04-09

Beskrivning över Kristianstads län, Kristianstad, Hässleholm, Ängelholm och Simrishamn samt större samhällen, (1943): Förlags AB Fournier.

Nedanstående text är avskriven från ovanstående bok.

"AB Håkansson eftr. grundades 1872 av grosshandlare N. Håkansson och innehades därefter sedan år 1895 av grosshandlare Thure Persson. Under dennes ledning ombildades rörelsen till aktiebolag. År 1941 avgick Persson ur firman och ledningen övertogs därefter av disponent Nils Pahlén.

Från en ringa början har firman arbetat sig upp till en av de ledande i sin bransch i staden och bedriver en mycket omfattande tillverkning av alla slags charkuterier, vilka försäljas såväl i parti som minut. Därjämte försäljes en hel del andra livsmedel. Kontor och affärslokaler äro belägna vid Östra Storgatan 38, där under årens lopp betydande förändringar ägt rum. Således ha moderna kylanläggningar installerats och andra åtgärder vidtagits för att få allt i ett tidsenligt skick. Den årliga omsättningen uppgår till cirka en miljon kronor."

  

Tillbaka till AB Håkansson eftr. >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


AB N Håkansson eftr.

2008-04-09

Företagsnamn:  AB N Håkansson eftr.

Företagsform: Aktiebolag

Huvudkontor: Kristianstad

Lokalisering av tillverkning: 
Ägare: 1895, grosshandlare Thure Persson, 1941 Nils Pahlén.

Grundare: 1872, grosshandlare N. Håkansson

Eventuell nedläggning år:

Tidigare ägare:

Tillverkning: Charkuterier

Råvaror:

Omsättning: Cirka 1 miljon kronor

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:


Litteraturtips: Beskrivning över Kristianstads län, Kristianstad, Hässleholm, Ängelholm och Simrishamn samt större samhällen, (1943): Förlags AB Fournier.


Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:

Källa för faktauppgifter:  Beskrivning över Kristianstads län, Kristianstad, Hässleholm, Ängelholm och Simrishamn samt större samhällen, (1943): Förlags AB Fournier.


Berättelser >>> 

Bildgalleri >>> Facksimil från Beskrivning över Kristianstads län, Kristianstad, Hässleholm, Ängelholm och Simrishamn samt större samhällen, (1943): Förlags AB Fournier.

Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Charkuterier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Livsmedelsindustri 1976

2008-04-09
Utredning från Statens Industriverk SIND, 1978:8

Här finns massor att läsa om livsmedelsindustrin. Hur mycket vi åt av olika livsmedel, vem som ägde företagen. Eller som det står i förordet till utredningen:

"I föreliggande slutrapport från industriverkets livsmedelsindustriutredning behandlas livsmedelsindustrins utvecklingsdrag främst i fråga om konsumtion, produktion, sysselsättning och struktur dels översiktiligt  för hela livsmedelsindustrin, dels för de olika delbranscherna. Vidare behandlas vissa branschöverrgripande frågor som utbildning, arbetsmiljö samt forskning och utveckling. Utredningen utmynnar i en bedömning över utvecklingen fram till och med 1985 vad beträffar konsumtion, produktion, sysselsättning och struktur."

Här nedan följer en tabell som jag tyckte var intressant. Hela utredningen finns att läsa i Minnesluckan.


Tabell 3.21 (sidan 90)
Antal sysselsatta (inklusive ägare och familjemedlemmar) inom respektive län och delbransch 1976

Kristianstad län:

Slakt- och charkindustri
2079

Mejeriindustri
355

Frukt- och grönsaks- konservindustri
1302

Fisk- och fiskkonservindustri
241

Olje- och fettindustri
-

Kvarnindustri
55

Bageriindustri
515

Sockerindustri
163

Choklad- och konfektyrindustri
26

Malt- och läskedrycksindustri
26

Övriga livsmedel
160

Summa anställda inom livsmedelsindustrin
4 922

Facksimil om Östra Skånes Charkuteriförening

2008-04-09
Texterna är från 1943 och skrivna av B. Wendel. Fotografierna i är tagna av Edvin Ekblad.


     


TIllbaka till Östra Skånes Charkuteriförening >>>

Tillbaka till Första sidan >>>

Östra Skånes Charkuteriförening

2008-04-08

Företagsnamn:  Östra Skånes Charkuteriförening
Företagsform: Andelsförening med 19 konsumtionsföreningar, omfattande 16 000 hushåll.

Huvudkontor:  Kristianstad

Lokalisering av tillverkning:  Södra Bangården
Ägare: Andelsföreningen

Grundare: 1924 av Kristianstads Kooperativa Förening
Eventuell nedläggning år: 1947

Tidigare ägare:

Tillverkning: Charkuterier

Råvaror: 
Omsättning: 1925 - 135 445 kronor, 1935 - 224 405 kronor, 1942 - 700 000 kronor.

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:


Litteraturtips: Beskrivning över Kristianstads län, Kristianstad, Hässleholm, Ängelholm och Simrishamn samt större samhällen, (1943): Förlags AB Fournier.


Övrigt:

Regionmuseets arkiv:

Övriga arkiv:
Källa för faktauppgifter: Beskrivning över Kristianstads län, Kristianstad, Hässleholm, Ängelholm och Simrishamn samt större samhällen, (1943): Förlags AB Fournier.


Berättelser >>>  

Bildgalleri >>> Facksimil från Beskrivning över Kristianstads län, Kristianstad, Hässleholm, Ängelholm och Simrishamn samt större samhällen, (1943): Förlags AB Fournier.

Recept >>>


Företagets hemsida >>>

Tillbaka till Charkuterier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Åhus Mejeri

2008-04-08



Bilden kommer från S:ta Annas Gille och är en tidig bild från Åhus Mejeri.

Företagsnamn:  Åhus Mejeri
Företagsform: Andelsförening

Huvudkontor: Åhus

Lokalisering av tillverkning: Varvsgatan
Ägare:

Grundare: 1894

Eventuell nedläggning år: 1946 då föreningen anslöt till Nordöstra Skånes mejeriförening. Förbundet övertog driften 1/1 1947.


Tidigare ägare:

Tillverkning: Mjölk, grädde och smör

Råvaror: Mjölk

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips:

Övrigt: Tidningsurklipp: Kristianstadsbladet 9 maj 1892 kallar till möte för att bilda ett andelsmejeri


Regionmuseets arkiv: Finns nämnt i Industriinventeringen 1988 och en kopia på tidningsurklipp.


Övriga arkiv: Nationell Arkivdatabas, Åhus Mejeriförening, m.b.p.a. Referenskod: SE/LLA/30628:119 


Källa för faktauppgifter: Nationell Arkivdatabas


Berättelser >>>  Finns en film, S:ta Annas Gille, från Åhus Hantverksförening som bland annat visar Åhus Mejeri.

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Mejerier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Farmors gräddtårta

2008-04-07

Du har väl hört att en god tårta smakar ännu bättre dagen efter när den fått stå till sig. Min farmor gjorde alltid sådana tårtor som fick vila över natten i kylen. Hon förberedde allt utom det viktigaste, grädden den lades på precis före servering.

Här kommer farmors recept på en riktig gräddtårta.

4 ägg
2 dl socker
2 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver

Vispa ägg och socker vitt och härligt pösigt. Tänk på att farmor som lärde mig detta recept inte ägde en elvisp. Hon vispade allt för hand. Sockerkakan blir luftigare.

Blanda försiktigt i mjöl blandat med bakpulver.

Grädda i 175 grader tills den är färdig. Kolla runt kanterna när den släpper där är den klar.

Låt sockerkakan svalna dela den sedan i 3 lager.

Under tiden sockerkakan svalnar gör du en vaniljsås. Pulver går bra men helst egen vaniljsås med riktig vaniljstång. Men som sagt pulver går bra.

Mal sedan nötter, minst 200 gram. Blanda ned nötterna i vaniljsåsen tills du får en tjock kräm. Vispa sedan lika mycket grädde som du hade vaniljsås. Blanda grädden med vaniljnötkrämen.

Lägg bottenplattan på serveringsfatet och smörj in rikligt med kräm, cirka en centimeter. Tårtan ska bli hög. Mittenplattan likaså och till sist den översta. Smörj in ovansidan och kanterna med kräm. Lägg plast om och ställ in i kylen över natten.

En timme före servering, vispa riktligt med grädde, ta ut tårtan och klä den med ett tjockt lager av den nyvispade grädden. Gärna med en kniv så det blir ett härligt mönster. Och allra sist några valnötter i mitten. Nu har du vad jag kallar en gräddtårta.

Ät och njut.

Inte för att jag vill skryta men lite stolt är jag nog att när den kände teveprofilen Lasse Holmkvist smakade farmors gräddtårta som jag bakat, ville han ha recpetet. Det fick han.

Leif

Tilllbaka till Receptsamling >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Lite om "svensktobak"

2008-04-07

I tobakens högkvarter, en liten skrift som producerades av förste amanuensen Erik Skoglund.


"Den avser att tjäna som komplettering till de kortfattade upplysningar, som kunna lämnas vid en rundvandring i fabrikerna ävensom att bereda andra intresserade möjlighet till någon inblick i en tobaksvaras tillblivelse.

Stockholm 1939."

Texten nedan är från kapitlet:





"Svensktobak" avsedd för fabrikation av snus och röktobak.

I Sverige har tobak odlats sedan mitten av 1600-talet, men odlingen fick ingen praktisk betydelse förrän på 1720-talet. Genom statsmakternas åtgärder vid denna tid till främjande av tobaksodlingen fick denna hastigt ökad omfattning, så att skörden redan på 1770-talet torde ha uppgått till omkring 700 000 kg. om året, vilket motsvarade ungefär 2/3 av den vid landets fabriker bearbetade tobaken. Numera skördas i Sverige omkring 525 000 kg. årligen ( = genomsnittet för åren 1932 - 1938), eller cirka 10 % av den i Tobaksmonopolets tillverkning förbrukade råtobaken. Den tobak, som nu mest odlas i landet, torde vara en varietet av virginsk tobak, Nicotiana Tabacum, eller möjligen en hybrid mellan denna tobak och Marylandstobak, Nicotiana Macrophylla.


Förr i tiden användes den svenska tobaken såväl till cigarrer som till röktobak, tuggtobak och snus. Av Tobaksmonopolet har "svensktobak" ända tills helt nyligen använts uteslutande till snus. För snustillverkningen lämpar sig framförallt tjockbladig, kraftig, nikotinstark tobak, som bäst erhålles å mullrik, väl gödslad och dränerad sandmylla i för vinden skyddat läge.


Sedan några år pågå försök att genom noggrant urval samt rationell gödsling och behandling höja tobakens kvalitet, och särskilt söker man genom eldtorkning enligt den s. k. "fire-curingmetoden" förbättra tobaken och göra den mera lik den importerade snusråtobaken.


Numera söker man även genom värmetorkning enligt den s. k. "flue-curingmetoden" göra den svenska tobaken lämplig för tillverkning av röktobak. För denna behandling lämpar sig bäst tobak från lätt jord.


För råd och anvisningar till odlarna i allt som bör beaktas vid odling av tobak har Tobaksmonopolet anställt en jordbrukskonsulent.


Prissättningen av tobaken sker av särskilt utsedda prisnämnder. Dessa nämnder bestämma för varje år priserna för de klasser, för närvarande 7, i vilka tobaken uppdelas. Av Tobaksmonopolet utsedda ombud emottaga och klassificera tobaken, då odlarna huvudsakligen under oktober månad leverera skörden till Tobaksmonopolets magasiner i Stockholm, Åhus, Fjälkinge, Rinkaby och Dösjöbro. På dessa plaster får tobaken genomgå en svettningsprocedur, varefter den sorteras, packas i säckar eller balar och expedieras till Tobaksmonopoltes fabriker för vidare bearbetning.


Skriften, 75 sidor, finns att läsa i Minnesluckan här på Regionmuseet.


Som sagt,  I tobakens högkvarter kan du även läsa:
Blad ur tobakens hävder,
Hur den svenska tobakshanteringen växte fram och blev storindustri,
Hur tobaksmonopolet tillkom,
Cigarretten världserövraren och mycket annat.

Det finns dessutom massor med fotografier.



Läs även om Tobakslyckan i:
Lindbom, Gunnar, (1980): Lilla Paris. Sanna berättelser ur småstadslivet. Möllers Bokhandel. (RM)

Arne Svensson har en målande beskrivning om tobaksodlingen här i bygden som är publicerad på Viby i gamla tiders hemsida. Klicka här så kommer du direkt till Arnes redogörese.

Tobak- och Tändsticksmuseums länk >>>

Wendels bryggeri notis från 1896

2008-04-07
Ur Nyaste Kristianstadsbladet den 13 oktober 1896: 
                                                      
                                                

 
Wendels bryggeri med tillhörande tomter har af hrr E. Möller och N. Liljekrantz inköpts för 100 000 kronor. Tillträde sker den 1 nästkommande januari.


 Foto: Moritz Bresky     Foto: Okänd
Foto från Kristianstadsinventeringen 1939. Bilden till vänster Wendels bryggeri från Nya Boulevarden. Bilden till höger gården till Wendels bryggeri på V Smalgatan (numera V Vallgatan). Fotografierna finns i Regionmuseets arkiv.

Tillbaka till Första sidan >>>

Wendels Bryggeri

2008-04-07

Företagsnamn:  Wendels Bryggeri

Företagsform:

Huvudkontor: Kristianstad

Lokalisering av tillverkning: Kvarter Otto Marsvin
Ägare: Elias Wendel

Grundare: 1854 som Bayerska bryggeribolaget i Christianstad

Eventuell nedläggning år: 1896

Tidigare ägare: Överlämnades 1884 till Elias Wendels barn

Tillverkning: Öl,

Råvaror:

Omsättning:

Antal anställda:

Marknad i Sverige:

Marknadsföring:

Export:

Produktutveckling:

Hinder för utveckling:

Varumärken:

Litteraturtips: Rosenberg, Björn, (2006): Gamla Kristianstad och Åhus. Kristianstad kommun sidan 193.
Edström, K G, (1939):
Finlands Bryggeri, 1839 - 1939. Minneskrift, sidan 46.

Övrigt:

Regionmuseets arkiv: Industriinventeringen  1992, Hel Tref För

Övriga arkiv:


Industriminnesinventering 1987 - 1992:
Historik: 1895 tillverkade 11 arbetare 2 500 hl. Bayerskt öl, 1 400 hl. Svenskt öl, 1 600 hl. Svagdricka till ett värde av 31 000 kr. (1891 - 95)


Källa för faktauppgifter: Rosenberg, Björn, (2006): Gamla Kristianstad och Åhus.


Berättelser >>>

Bildgalleri >>>


Recept >>>


Företagets
hemsida >>>

Tillbaka till Bryggerier >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


 


Kraftfull kvinna i Vinnö

2008-04-03

Saxat ur Livets bröd och andra bullar, av Ewa Sundkvist. Marcus Förlag 2004.


Boken är en berättelse om Tilda och Nils Svensson i Vinnö. Tilda var enligt många en stark kvinna, som många var i början av 1900-talet. Trots en eldsvåda och ett biträde som förskingrade pengar lyckades makarna alltid komma tillbaka och bygga en framgångsrik bagerirörelse. Deras barn startade bagerier i Hässleholm, Linköping, Mölndal, Stockholm och Osby. Barnbarn fortsätter Tildas bagargärning i USA. Svenhards Swedish bakery bakar nu årligen 200 miljoner wienerbröd  i Oakland i Kalifornien, allt med inspiration från Tilda Svensson i Vinnö.


Här kommer ett litet utsnitt ur boken, som visar på Tildas omåttliga kraft.


"På eftersommaren kommer skördearbetarna till sockerbetorna. Det är liv och rörelse vid stationshuset. Tilda har återigen blivit tillfrågad om bespisningen av sockerarbetarna. I år är det 200 personer som ska ha mat. Det enda Tilda har att tillgå är sin egen vedspis i köket. Hon sliter som en varg. Sommaren är varm och att stå antingen vid bakugnen eller vid köksspisen är pressande.


Hon mår illa och är gravid igen. Hon står vid spisen en stund, ropar till någon som kan avlösa henne och går ut och spyr. Hon kommer in igen, tar en klunk vatten ur hinken som står vid spisen, torkar sig om munnen med baksidan av handen och så tar hon över slevarna igen."


Lite längre fram:


"Septembermorgonen är varm och lite fuktig, men inte så varm som Tilda har temperatur till. Värmen och arbetet vid spisen har skavt på underarmarna mot klänningstyget. Det har varit lite ömt och svullet. Nu ser Tilda att det uppstått två bölder, en på vardera armen. Hon har feber.


För första gången på väldigt länge blir Tilda rädd. Det är så mycket som är i görningen just nu. Hon är orolig för pengarna. Hon är orolig för det nya barn hon bär på. Det känns tungt, men sjukdom har aldrig fått Tilda att stanna i sängen förr, så varför skulle hon göra det denna gång?


Det svajar för henne när hon går ner i köket. Hon öser upp vatten i en balja och försöker få ned överarmarna i baljan för att svalka bölderna. Det surrar och snurrar i huvudet. När Nils kommer in i köket ser han att Tilda inte mår bra. Det blir en extra lång morgonandakt med familjen denna morgon.


Tilda binder om armarna så att det inte ska skava mer och ger sig ned till bakstugan. ..."


Det finns många fler berättelser i boken, som du kan köpa i receptionen på Regionmuseet  Kristianstad.
God läsning.

Leif

Tillbaka till Svenssons i Vinnö >>>

Tillbaka till Bagerier >>>


Någon du känner kan ha en felande länk

2008-04-01

I Regionmuseets arkiv fann vi tidningsnotiser om betupptagare och ett "bränvinstillverkare" möte. När du läst dem och fått hum om hur läget på bet- och brännvinsfronten var på 1890-talet kanske du ska rota igenom dina urklipp. En liten notis kan i sig verka betydelselös men tillsammans med andra notiser, minnen och foton kan bilden av historien bli än tydligare.

Känner du någon som jobbat inom livsmedelsindustrin i Kristianstad kommun fråga dem om de inte har en skokartong med minnen på en dammig plats på vinden. Där kan finnas ovärderlig information.

Läs dessa två klipp ur Nyaste Kristianstadsbladet från 1890-talet. Visst ger de perspektiv på dagens samhälle?
Leif Börje-Frid

I Nyaste Kristianstadsbladet 12/11 1896 kan vi läsa:

Guld med betknifvarne.
Från betfälten hafva nu betplockarne återvändt. Förtjänsten har, skriver man till oss från Albo härad, i allmänhet varit rätt god, äfven om man icke "skurit guld" med betknifvarne därute, som mången hade väntat. Nekas kan dock icke, utan att betarbetena för närvarande äro de mest lönande af alla grofarbeten. Bara ett par exempel ur högen.

Ett torparfolk, man och hustru, hemkom efter 21 dagars arbete med 164 kr. En familj, man, hustru och två döttrar, hade under 18 dagar sammanknogat 278 kronor 75 öre. En riktig bethjälte från skogsbygden hade ensam för 29 dagars arbete lyckats förtjäna 180 kr. 25 öre. Med sådana exempel för ögonen undrar man just icke öfver, att betlanden draga mer än något annat, så snart det lider mot oktober, trots det att man får "slita en hund" därute och ärligen göra skäl för sig.



Dagens Nyheter i dag:

Vin & Sprit gav mer än väntat

Det blev mer klirr i kassan än väntat när regeringen rodde hem försäljningen av statliga Vin & Sprit. Köparen, franska Pernod Ricard, betalar 55 miljarder kronor.


Men för lite mer än hundra år sedan var läget ett annat:

I Nyaste Kristianstadsbladet 16/9 1895 kan vi läsa:

Meddelande från Allmänheten

Vid bränvinstillverkaremötet å Frimurarehotellet i lördags visade det sig, att bränvinsbrännarne mera än någonsin förut är hågade för att minska brännvinsbränningen med 20 proc. och man tror att om listor i god tid varit sända, hade äfven denna teckning varit gjord.

Det gaf sig tillkänna därigenom, att alla närvarande svarade obetingadt ja till minskningen och de som icke fått listor, nästan knotande sade, att om listor varit skickade till dem, de också skulle varit underskrifna.

Då således minskningen ej ännu är bestämd, utan frågan uppskjuten till den 28 dennes för att ytterligare få listor undertecknade, är vår tanke den, att äfven en annan sak skulle mycket bidraga till ett högre och fastare bränvinspris, nämligen om bränvinsbränningen ej började för fort. T. ex. om den i allmänhet ej började förr än omkring den 15 oktober.

Jag vill ej säga, att detta bör nödvändigtvis bestämmas, emedan jag nog vet, att åtskilliga bränvinsbrännare svårligen kunna ingå härpå, ehuru de under vintern mycket väl kunna minska 20 proc. Men de fleste bränvinsbrännare kunna mycket väl undvara bränvinsbränningen, om det så vore under hela oktober månad.

Det vore därföre ett önskningsmål, att denna minskning så mycket som möjligt företages redan i oktober; sker detta, kommer det att icks så litet bidraga till bränvinsprisets höjande, och det vore ju en tillfredsställelse att hafva bidragit till detta för oss alla så nödvändiga måls vinnande.
T.

Tillbaka till Första sidan >>>