Grisfötter och wienerkorv på burk.

   
Bildtexter från vänster:
Jan Åkesson, tvåa från höger, tar emot pris, 1000 kronor, för sin äppelklyftmaskin. Övriga personer på bilden är från vänster: Hilding Andersson, L G Carlsson och längst till höger Lennart Mattsson.

Jan Åkesson tar emot belöning för sin utveckling av en förslutningsmaskin av överingenjör Lars-Göran Carlsson. I mitten väntar Lennart Eriksson på sin tur.

Merry fruktsoda utvecklades under Jan Åkessons tid på Bjäre.


Samtal med Jan Åkesson i hans och hustrun Mariannes hem i Kivik, 2 februari 2007

Namn: Jan Åkesson
Bostadsort: Kivik 
Född: 1941
Arbetsplatser: Bjäre Industrier 1957 - 1969

Cyklade i ur och skur

Jans mor Doris Åkesson jobbade på Bjäres laboratorium därför var det naturligt att Jan fick sommarjobb där. Varje dag cyklade de båda från Önnestad till Karpalund över Isgrannatorp även under vintern.

- Det var ingen diskussion oavsett vilket väder det var cyklade mor och jag. Men när jag tjänat ihop pengar köpte jag moped och då åkte mor tåg från Önnestad. Jag var femton när jag fick sommarjobb som lärling i verkstaden på Bjäre. Främst fick jag lära mig att underhålla maskinparken. Efterhand fick jag även vara med att bygga nya maskiner när produktionen utvecklades.

När Jan började på Bjäre 1957 hade han en timlön på 75 öre i timmen.

- Jag kommer ihåg det för en liter bensin till mopeden kostade just 75 öre. Det var en oljeblandad bensin så den var lite dyrare.

Nytt lock behövde ny maskin
Fram till 1959 hade locken på syltburkarna tryckts på. De var svåra att återförsluta. Tanken var att de skulle kunna användas som dricksglas. Vissa senapsburkar och geléburkar har sådana lock än i dag. Nu kom ett helt nytt lock, kallat white cap. Ett lock som kunde skruvas av och på.

- Locken kom men det fanns inga maskiner som kunde skruva på dem. Under den första tiden fick jobarna i produktionen skruva varje lock för hand. Vi i verkstan fick i uppgift att skapa en maskin som kunde rationalisera lockhanteringen. I början blev det lite av en halvmesyr, ibland skruvade maskinen för hårt, ibland lite för löst. Till sist kunde vi avlasta de som dittills hade skruvat på locken för hand. Många burkar blev det i början som vi kunde köpa i personalboden.

Efterhand fick Jan mer och mer ansvar för vissa maskiner. Han utvecklade och förbättrade dem ständigt. 1968 fick han 1000 kronor i pris för en äppelklyftningsmaskin.

- Tidigare stod personalen och pressade ett äpple i taget för hand. Min maskin var hydraulisk med tvåhandsgrepp så ingen kunde klämma sig.

Uppfinnarpris
Något år senare fick han 1250 kronor för en förbättring av en förslutningsmaskin.

- Jag minns att maskinparken var väldigt sliten och det mesta var lite provisoriskt och hantverksmässigt i den gamla fabriken. Saftarna de som blandade ihop råvarorna hade nästan ingen mekanisk hjälp de bar 50-kilossäckar på ryggen och rörde ihop ingredienserna i stora grytor som stod på golvet.

Blev erbjuden nytt jobb
I över ett år var Jan borta från Bjäre när han gjorde lumpen på F 10 i Ängelholm. Det kunde ha blivit bra mycket längre.

- Efter lumpen blev jag erbjuden jobb som vapentekniker på F 10, det var 1962 och mycket svårt att få lägenhet i Ängelholm. Marianne och jag var nygifta och det var inte roligt att leva ensam i veckorna och bara träffas till helgen. Så jag flyttade hem och fick åter jobb på Bjäre.

Då i mitten på 60-talet började det hända mycket ute på Bjäre, nya lokaler byggdes och produktionen gick för högtryck de två storsäljarna Mer och Merry hade börjat sitt segertåg över landet. Mer finns fortfarande.

Jobbade nästan dygnet runt
- Då var det fart på produktionen, vi jobbade nästan dygnet runt och ändå hann varken vi eller produktionen med.

Under dessa år utvecklades samarbetet med PLM i Malmö som gjorde många av de nya maskinerna och även många förpackningar.

- Tidigare var det mycket av en nybyggaranda vi skapade maskiner för de behov som uppstod. Det kanske fanns maskiner någonstans i världen men det var inget vi visste något om. Vi gjorde de maskiner produktionen beställde. Jobbet förändrades när PLM kom in i bilden. Det blev riktigt modernt, PLM kunde oftast leverera de maskiner som behövdes.

Innan samarbetet med PLM stod folket i produktionen och plockade upp glas för hand och packade dem i kartonger och klistrade igen dem.

Långtradarna stod i långa rader och väntade på läsk

- Hanteringen och packning behövde bli effektivare när Merry såldes som mest. Jag tror att flera hundra anställdes under den tiden. Långtradarna stod i långa rader på gården och tog varenda flaska som kom ut från lagret. Vi hade problem med Merrykapsylerna de skulle stansas ut från ett aluminiumband. Det skulle ske i hög hastighet men vi lyckades lösa problemet.

Merry finns inte längre men en tom flaska kan köpas på Tradera för några tior.

- Men Mer tillverkas än och jag har även sett Lift, avslutar Jan Åkesson.

Leif Börje-Frid

Tillbaka till  Bjäre >>>

Tillbaka till Första sidan >>>