Bryggare blev övertalad att starta musteri

2007-10-18

   

Bildtexter från vänster:
Flasktvätt utanför bryggeriet.
Per Moberg rör om i svagdrickan.
Tappning av läskedrycker i bryggeriet.
Färjan till Ivö bilden troligen från 1920-talet.
Häst och vagn lastas utanför bryggeriet.

Samtliga foton här ovan är utlånade av Lillmor Larsson

Samtal med Lillmor Moberg-Larsson  23 januari 2007 i hennes och maken Torstens hem i Kristianstad.


Namn: Lillmor Moberg-Larsson

Bostadsort: Kristianstad

Född: 1934

Arbetsplatser:



Folket i byn ville ha ett musteri
Per Moberg, 1880 - 1960. Folket i byn frågade bryggare Per Moberg om han inte kunde starta ett musteri. Först ville han inte men gav efter och startade musteriet 1939 och drev det fram till sin död. Hustrun Ida, 1900 - 1990 drev det säsongen ut och i början av 1961 lades det ned helt.

Bryggeriet övertog Per Moberg redan 1911 från Carl-Johan Johansson och Per Svensson. De båda startade bryggeriet i början på 1900-talet. Per Mobergs far Janne Moberg ägde och drev Löberöds Bryggeri som övertogs av Pers bror Axel Moberg. En riktig bryggarfamilj med andra ord.


Lillmor jobbade aldrig i musteriet. Hon blev lärare. Men ibland var hon inne i musteriet och hjälpte till att fylla upp äppelmust i flaskorna och korka dem.


I musteriet jobbade hustrun Ida och några kvinnor och en man från byn. Ida körde ibland lastbilen men hon ville inte gärna köra på färjan ut till Ivön. Erik Persson jobbade i bryggeriet och han fick köra ut öl och svagdricka med häst och vagn under kriget då bilen beslagtogs av militären.


Små gröna glas
- Musteriet marknadsfördes på Vånga Blomsterfest, kanske sommaren 1940. Då hade far tagit fram en speciell flaska, små gröna glas och en bricka som den nypressade musten serverades från, berättar Lillmor Larsson. Några flaskor har vi kvar.

Det finns även en stämpel för att i tunnor och i skyddsträet runt svagdricksflaskorna kunna bränna in att det var klass 1 och skattefritt. Och en stor slev som Per Moberg använde för att röra om i drickakaret.

- Ibland lämnade folk in så dåliga äpplen att det inte gick att göra must på. Då sorterade far och jämnade ut mellan dem som lämnat in bra äpplen.


Folket i bygden kom med äpple och flaskor. Äpplena vägdes och av två kilo saftrika äpplen blev det cirka en liter must. Det hände att kunder gick samman med sina äpplen och delade på musten.


Tillverkningen av must gick till på följande vis:

Äpplen sorterades, dålig och rutten frukt kastades. Övriga äpplen hälldes i ett kar med vatten för att tvättas. Därefter tog en elevator upp äpplen till en maskin, som rev dem till äpplemassa. Massan lades i dukar i en press. Där pressades massan för att få ut äppelsaften. Saften filtrerades för att få bort äpplerester sedan hälldes den i ett stort rostfritt kar. På kvällen tillsatte Per pektin i musten och på morgonen var det dags att fylla flaskorna. För att flaskorna skulle vara riktigt rena tvättades de först med syra och sköljdes noga med vatten innan de fylldes med äppelmust. Påfyllningen skedde med en tratt och en skopa. Även korkningen skedde för hand. Sedan ställdes de i ett kar med vatten som på kvällen hettades upp för att pastörisera musten. Dagen efter togs de upp och packades i lådor.


De flaskor som skulle säljas etiketterades men det var ingen stor försäljning den skedde alltid genom beställning. Kunderna kunde beställa några flaskor eller en låda och i vissa fall flera lådor. Denna must gjordes av egna eller inköpta äpplen.


  Leif Börje-Frid


 


    
Etikett till en julmustflaska från Arkelstorps bryggeri och två för bryggeriets äppelmust.



Tillbaka till Arkelstorps Musteri >>>

Tillbaka till Första sidan >>>


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback