Transportäventyr i Skånsk snöstorm
.
Åkaren Hans Duvander, Degeberga beskriver en äggtransport från
Degeberga till Malmö i januari månad 1968.
Snön började falla
Dagen var den 12 januari 1968, och jag skulle med min medhjälpare Folke utföra en äggtransport med exportägg till speditionsfirman Nyman & Schultz i Malmö.
Lasten bestod av 500 kartonger med 18 tjog i varje (3600 ägg).Lasten c:a 12,5 ton.
Samtidigt som vi på morgonen inledde lastningen, började det att snöa så nätt, och jag fick kanske någon tanke i huvudet om halka och snöhinder, men funderade inte vidare i de banorna. Lastningen var klar strax efter kl.10 och så bar det iväg mot Malmö.
På vår egen sida av Linderödsåsen hade det ännu inte blivit så mycket av ovädret, men ju mera vi närmade oss Hörby, desto mera tilltog snöandet, och vinden friskade i mer och mer.
Vi närmade oss slätten och snön ven från sidan
Så kom vi till Osbyholm och när vi kom ut på slätten utanför förstod vi att det skulle bli kaos.
Snön ven vågrätt från sidan och för varje kilometer, växte både antalet drivor och storleken på drivorna. Varenda träd buske eller annat hinder i terrängen gjorde att det blev en driva på läsidan, och den växte hela tiden i det ymniga snöfallet och den hårda vinden som vid det här laget växt till vad vi tyckte storm.
På grund av den dåliga sikten, fick jag köra på lägre växel för att över huvud taget ta mej fram. Min "andrepilot" Folke förundrades över att vi inte sett en enda plogbil på hela resan dittills. Till slut fick jag köra på lågväxel för att ta mej fram. Båda vägkanterna var fulla av köande bilar som stannat i drivorna, och när vi till slut kom fram till Hurva var det stopp.
Vi konstaterade att vi var ute i en snöstorm värd namnet.
Massor med bilar satt fast i drivorna
Vi lyckades ta oss fram till vägstationen och kunde där orientera oss om läget, vilket verkligen kunde kallas prekärt. Mer än 300 bilar satt fast i drivorna och blockerade vägarna så att inga plogbilar kunde komma fram. Två laster av slaktsvin fick bida sin tid inomhus i vägstationens garage. Vägfolket hade rekvirerat en stor lastmaskin med långa gafflar för att kunna lyfta undan de insnöade bilarna.
På den tiden hade inte som nu varje lantbrukare en lastmaskin, utan de fanns mest vid vägverket och hos entreprenadfirmor. Den stora lastaren jobbade hela natten och en bit in på förmiddagen nästa dag för att lyfta bort alla bilar så att plogbilarna skulle komma till. Eftersom det var trångt om plats bland drivorna, sattes bilarna på en del platser ovanpå varandra.
Vi förstod med de besked vi fick på vägstationen att väntan skulle innebära att äggen blev frusna och fördärvade. Alltså måste vi ha dom inomhus på något sätt. Vi tog oss fram till en bensinmack och frågade en hygglig man där om vi kunde få lasta av 500 kartonger ägg i tvätthallen för att de inte skulle få frost. Vi fick ett positivt svar att :
Runt 20 minus och inga långkalsonger
- Visst får ni de, ´men här e´ ju vått på gålet". Den kraftiga vinden och snöfallet gjorde att vi frös alldeles hiskeligt så fort vi kom ut. Vi hade inte långkalsonger på oss någon av oss och termometern stod runt 20 grader minus. Vi tog oss till en handlare för att köpa kalsingar och det gick bra sedan jag fått köpa ett par som legat i skylten och blivit randiga av solljuset. Jag fick dem lite billigare.
Så tog vi oss tillbaka till bilen och fick av overallerna och förstärkte klädseln med varma långkalsonger. Så tog vi oss till en byggnadsfirma och köpte masonite som vi kunde lägga på golvet i tvätthallen så att äggkartongerna inte skulle bli våta och gå sönder.
Åt på Hurva gästis
Vi lastade av äggen i tvätthallen våtsäkrade med masonite under och när detta var klart kände vi hur hungriga vi var. Vi tog oss till anrika Hurva gästis som för dagen verkligen var fullsmockat med folk. Krögaren hade gjort slut på det mesta av förråden så att vi fick nöja oss med det lilla. Jag fick 2 smörgåsar, ett stekt ägg och 4 prinskorvar. Folke tog en stor mugg med het buljong som skulle värma i den hemska kölden. Han mådde sedan väldigt dåligt.
Man kan inte veta om det var något i buljongen eller doften - lukten - ja stanken som fyllde hela stället. Så många människor, blöta svettiga kläder, någon hade tagit av stövlar eller kängor och hade strumpor på tork på nåt element och alla kroppsdofter eller odörer som blandades i den täta instängda luften i matsalen.
Så fort vi hade fått i oss det som skulle stilla hungern, gick vi tillbaka till bilen där vi hade varmt och skönt. Vi satt där med motorn igång och fick väl lite sömn mellan stormbyarna som slet tag i hytten och väckte oss. Vi satt så hela natten och en bit in på förmiddgen nästa dag.
Vägen till Malmö var öppen
Så fick vi besked att vägen mot Malmö öppnats med ett körfält. Vi lastade äggen, tackade den hygglige mackägaren och gav oss omkring kl.13.00 så sakteliga på knaten mot Malmö.
Vi färdades i en smal "ränna" mellan snövallarna och vägverkets folk släppte fram trafiken än från ena än från andra hållet.
Resan med ägg till Malmö tog 2 dagar och 1 natt, att jämföras med normala förhållanden:
2 timmar dit , 2 timmar lossning av lasten 30 min mat -fika- och 2 timmar hem.
Personbilen är inte byggd för att färdas i snö. Den fastnar i första drivan, och det är ett känt faktum att vintrar i Skåne under vissa förhållanden kan ställa till med många svårigheter och bli fullständigt kaos. Det finns belagt att vägar varit igensnöade med drivor som nått upp till toppen av telestolparna med åkrarna runt omkring snöfria.
Sitta på en lyktstolpe och dricka kaffe
Det finns foto på snöskottare som sitter och äter sin smörgås och dricker sitt kaffe på toppen av en ledningsstolpe.
På slättmark där vinden har fritt spelrum lamslår en snöstorm som den ovan beskrivna trafiken helt och hållet. Skåne väster om Hörby och Österlen är de områden som drabbas värst i liknande situationer.
Transporten som beskrivits ovan, är en av många incidenter som kan drabba folk som har lastbilen som sin arbetsplats.
Tillbaka till Svenska Äggexporten >>>
Tillbaka till Första sidan >>>
