Någon du känner kan ha en felande länk
I Regionmuseets arkiv fann vi tidningsnotiser om betupptagare och ett "bränvinstillverkare" möte. När du läst dem och fått hum om hur läget på bet- och brännvinsfronten var på 1890-talet kanske du ska rota igenom dina urklipp. En liten notis kan i sig verka betydelselös men tillsammans med andra notiser, minnen och foton kan bilden av historien bli än tydligare.
Känner du någon som jobbat inom livsmedelsindustrin i Kristianstad kommun fråga dem om de inte har en skokartong med minnen på en dammig plats på vinden. Där kan finnas ovärderlig information.
Läs dessa två klipp ur Nyaste Kristianstadsbladet från 1890-talet. Visst ger de perspektiv på dagens samhälle?
Leif Börje-Frid
I Nyaste Kristianstadsbladet 12/11 1896 kan vi läsa:
Guld med betknifvarne. Från betfälten hafva nu betplockarne återvändt. Förtjänsten har, skriver man till oss från Albo härad, i allmänhet varit rätt god, äfven om man icke "skurit guld" med betknifvarne därute, som mången hade väntat. Nekas kan dock icke, utan att betarbetena för närvarande äro de mest lönande af alla grofarbeten. Bara ett par exempel ur högen.
Ett torparfolk, man och hustru, hemkom efter 21 dagars arbete med 164 kr. En familj, man, hustru och två döttrar, hade under 18 dagar sammanknogat 278 kronor 75 öre. En riktig bethjälte från skogsbygden hade ensam för 29 dagars arbete lyckats förtjäna 180 kr. 25 öre. Med sådana exempel för ögonen undrar man just icke öfver, att betlanden draga mer än något annat, så snart det lider mot oktober, trots det att man får "slita en hund" därute och ärligen göra skäl för sig.
Dagens Nyheter i dag:
Vin & Sprit gav mer än väntat
Det blev mer klirr i kassan än väntat när regeringen rodde hem försäljningen av statliga Vin & Sprit. Köparen, franska Pernod Ricard, betalar 55 miljarder kronor.
Men för lite mer än hundra år sedan var läget ett annat:
I Nyaste Kristianstadsbladet 16/9 1895 kan vi läsa:
Meddelande från Allmänheten
Vid bränvinstillverkaremötet å Frimurarehotellet i lördags visade det sig, att bränvinsbrännarne mera än någonsin förut är hågade för att minska brännvinsbränningen med 20 proc. och man tror att om listor i god tid varit sända, hade äfven denna teckning varit gjord.
Det gaf sig tillkänna därigenom, att alla närvarande svarade obetingadt ja till minskningen och de som icke fått listor, nästan knotande sade, att om listor varit skickade till dem, de också skulle varit underskrifna.
Då således minskningen ej ännu är bestämd, utan frågan uppskjuten till den 28 dennes för att ytterligare få listor undertecknade, är vår tanke den, att äfven en annan sak skulle mycket bidraga till ett högre och fastare bränvinspris, nämligen om bränvinsbränningen ej började för fort. T. ex. om den i allmänhet ej började förr än omkring den 15 oktober.
Jag vill ej säga, att detta bör nödvändigtvis bestämmas, emedan jag nog vet, att åtskilliga bränvinsbrännare svårligen kunna ingå härpå, ehuru de under vintern mycket väl kunna minska 20 proc. Men de fleste bränvinsbrännare kunna mycket väl undvara bränvinsbränningen, om det så vore under hela oktober månad.
Det vore därföre ett önskningsmål, att denna minskning så mycket som möjligt företages redan i oktober; sker detta, kommer det att icks så litet bidraga till bränvinsprisets höjande, och det vore ju en tillfredsställelse att hafva bidragit till detta för oss alla så nödvändiga måls vinnande.
T.
Tillbaka till Första sidan >>>
